Om du har ett betonggolv inomhus är det högst troligt att konstruktionen är en platta på mark, vilket är en av de vanligare grundtyperna idag. Denna är både energieffektiv och fukttålig. Har du däremot en krypgrundslösning med träbjälklag som är dåligt, kan du välja att konvertera till en gjuten platta. På så sätt kan du både få bukt med eventuell fukt samtidigt som du får välisolerade golv med golvvärme.
Krypgrunder är en riskkonstruktion som kräver regelbunden tillsyn av fuktnivåer och mikrobiell påväxt. Om du har en problematisk krypgrund och samtidigt tycker att det är dags att renovera hela byggnaden, kan krypgrunden konverteras till en platta på mark, vilket är en av de fuktsäkraste grunderna.
Att konvertera till gjuten platta är inget jobb som utförs på en dag, men om en totalrenovering ändå är aktuellt finns det mycket att vinna. Förutom att det löser dina befintliga problem med krypgrunden, kan du samtidigt passa på att installera vattenburen golvvärme. I en betongplatta är golvvärmen det billigaste alternativet då slingorna enkelt gjuts in utan några modifieringar eller specialskivor, som annars krävs för ett träbjälklag. Om du inte planerar att värma utrymmet med golvvärme är det ändå ett klokt val att installera golvvärmeslingor för framtida bruk, då själva golvvärmeslangen bara kostar några kronor per meter.
Om krypgrunden har höga fuktnivåer är det troligt att delar av träbjälklaget är angripet av mikrobiell påväxt, vilket kanske betyder att du ändå måste byta ut skadade delar, något som gör konverteringen ännu mer fördelaktig. Ännu en fördel är att när betongplattan väl är gjuten har du ett färdigt bjälklag som golvbeläggningen är redo att läggas på.
Cellplasten som används under plattan levereras i olika så kallade S-klasser, exempelvis S60, S80, S100, S200 o.s.v. Sifferbeteckningen är ett mått på hur många kPa (kilopascal) som cellplasten max kan korttidsbelastas med. För att enkelt översätta det till något mer begripligt tar du bort en nolla från S-värdet och får då belastningen i ton per kvadratmeter, exempelvis S60=6 ton, S100=10 ton o.s.v. Långtidsbelastningen är vanligen ca 30% av korttidsbelastningen men bör alltid kollas upp i produktens specifikationer.
Makadam som används under betongplattor hindrar vatten att komma i direkt kontakt med plattan och skapar expanderingsutrymme för vattnet tack vare makadamens dränerande och kapillärbrytande egenskaper. Markduk bör alltid placeras mellan mark och makadam för att förhindra att de olika materialen blandas och sjunker ihop.
En avvägningslaser/planlaser är ett instrument som är ovärderligt när makadamen och betongen appliceras för att hålla ordning på höjderna. Vid större plattor där det inte är möjligt att på ett enkelt sätt mäta detta för hand måste en planlaser användas. De finns att hyra för en skälig summa.
Det är viktigt att använda rätt betongtyp för ändamålet när du ska gjuta. Om du beställer betong har leverantören koll på vilken betongtyp som är lämplig att använda. När en betongplatta gjuts bör betongen alltid köras ut av en betongbil då det inte går att gjuta så stora mängder i en tombola och samtidigt få en homogen gjutning.
Armering är ett viktigt moment vid gjutning för att förhindra sprickbildning, ta upp laster samt spänningar. Armeringsjärn kapas enkelt med en vinkelslip eller armeringsklipp och ska alltid placeras i formen så att de helt gjuts in för att de inte ska rosta.
Tänk noga igenom hur du vill ha din platta på mark och dra nytta av alla fördelar den erbjuder. När den väl är gjuten är det kostsamt och tidskrävande att göra förändringar.
Gjutning av en betongplatta är ett jobb man inte gärna gör om så ofta, så den isoleringsstandard du väljer kommer du att få leva med under lång tid. Välj därför isolera ordentligt under betongen och har du möjlighet är det bättre att välja ett extra lager. Passa även på att gjuta in golvvärmeslang när du ändå håller på, detta möjliggör att du senare kan konvertera till ett lågtempererat värmesystem med större valfrihet kring värmekällan. Finns det risk för radon i området du bor kan det även vara bra att framtidssäkra huset med förberedelser för hantering av detta om det senare visar sig behövas.
Var flera personer vid gjutning så att hela konstruktionen kan gjutas homogent utan skiktbildning.
Du kan lätt tillverka en egen sloda av ett avloppsrör som du fäster på ett skaft till en anläggningsraka.
Gjut inte plattan tunnare än 6 cm, gärna 8–10 cm om utrymmet tillåter.
Armeringsdistansernas höjd ska vara hälften av betongtjockleken för att hamna mitt i plattan och måste anpassas efter gjutningens tjocklek.
Följ vår steg-för-steg-guide som hjälper dig med projektet betonggolv inomhus.
Kontrollera att det enbart är ytterväggarna som står på grundmuren som är bärande. Om det finns bärande innerväggar måste de stödjas innan du börjar riva golvbjälklaget.
Innan rivningsarbetet kan påbörjas måste alla installationer såsom el, vatten och fiber frånkopplas. Anlita elektriker för att frånkoppla servisledningen från elcentralen.
Riv upp golvbeläggningen och underlagsgolvet med kofot och tigersåg. Försök i största möjliga mån att sortera de olika byggnadsmaterialen på exempelvis en pall utanför byggnaden. Då minskar risken för att du skadar dig och du får samtidigt ut allt bråte från arbetsytorna.
Beroende på byggnadens konstruktion och storlek kan det vara nödvändigt att sätta utvändiga strävor mot grundmuren och ytterväggarna innan bjälklagsreglarna tas bort. I sådana fall behöver kanske även grundmuren stabiliseras med betongplattan genom att dessa gjuts ihop.
Ta bort bjälklagsreglarna så att hela krypgrunden blottläggs. En tigersåg med allroundblad som både kan såga i trä och metall underlättar arbetet då bjälklagsreglarna kan vara spikade eller skruvade oåtkomligt från byggnadens utsida.
Ta bort allt organiskt material från kryputrymmet och se till att det är plant. Använd en planlaser för att kontrollera att markhöjden i kryputrymmet inte skiljer mer än ± 1 cm.
Skär ut och placera en markduk/geotextil mot hela markytan. Eventuella skarvar överlappas ca 20 cm.
Fyll ett 10 cm tjockt lager med 8–16 makadam på markduken i hela utrymmet. En metod för att enklare få in makadamen i byggnaden är att tillverka en rutschbana av skivmaterial och reglar som kan användas för att få in materialet genom fönster och dörrar.
Packa makadamen med en vibratorplatta i alla riktningar tills den inte längre kompakteras. En 60–100 kg vibratorplatta är lämplig för ytor upp till 15 m2. För större ytor rekommenderas en tyngre vibratorplatta. För bästa resultat ska vibratorplattan köras i flera omgångar vartefter makadamen fylls på i krypgrunden.
Använd en fogsvans och såga till cellplastskivor som ska monteras mot den befintliga grundmuren för att bryta köldbryggan. Längst upp mot grundmurens ovansida sågar du cellplasten ca 45⁰ så att inte cellplasten är synlig efter gjutningen. Vinkeln är också nödvändig för att betongen ska kunna gjutas ända ut till grundmuren.
Lägg ut första lagret cellplastisolering av kvalitet S80 eller högre över hela makadambädden. Förskjut skarvarna när nästa lager cellplast läggs och fixera med cellplastspik. Två till tre lager med 10 cm cellplast är vanligast vilket ger 200 mm respektive 300 mm tjocklek. Använd fogsvans för att kapa sista raderna till rätt mått.
Montera golvvärmeslingorna med avsedd fixeringsskena på det översta lagret av cellplast. De flesta tillverkare tillhandahåller golvvärmeritning gratis där tryckfallsberäkningar, slingors längd, centrumavstånd och flödesinställningar är beräknade.
Lägg ut armeringsnät över hela cellplastytan med ett 5 cm avstånd från grundmurens cellplast. Överlappa alla armeringsnät minst 30 cm i alla riktningar (cirka två armeringsnätsrutor). Naja alla överlappningar med najtråd.
Montera armeringsnätsdistanserna genom att lätt lyfta upp armeringsnätet och placera distansen under. Montera distanserna med ett centrumavstånd på 60 cm.
Kräver din huskonstruktion att grundmuren stabiliseras genom att gjuta ihop den med betongplattan, så borrar du in för armeringsjärn i grundmuren. Dessa hål borras med fördel i vinkel och armeringsjärn gjuts sedan fast i grundmuren och najas ihop med övrig armering.
Fyll upp formen med betong upp till grundmurens ovankant (samma nivå som cellplasten slutar). Vibrera betongen med en vibratorstav och kontrollera gjutningens höjder med avvägningslaser allt eftersom formen fylls med betong.
Sloda betongytan tills den blir så jämn som möjligt, gärna i två motsatta riktningar.
Efter två till sex timmar ska betongens yta glättas med en glättningsmaskin. Tiden från gjutning till glättning beror på omgivande temperatur. När ytan är redo att glättas ska mindre skoavtryck bildas på ytan när du går på den. För mindre gjutningar kan ett stålsvärd användas för att glätta ytan. Arbeta i stora cirkelrörelser.
Vattna gjutningen med rent vatten och täck med en plastfolie. Håll gärna betongen fuktig och täckt i 14 dagar för bästa resultat.
Vänta ytterligare två till fyra dygn efter att plastfolien avlägsnats innan du börjar bygga på plattan.