På din tomt får du vanligen utan bygglov uppföra byggnader med en total byggnadsarea på 15 kvadratmeter med en maximal nockhöjd på 3 meter. Detta förenklar hela byggprocessen och är perfekt att utnyttja om du vill bygga en friggebod, redskapsbod eller ett förråd. Det är också ett utmärkt projekt för att utvecklas som hemmafixare då du får utföra väldigt många olika moment.
Oavsett om du ska bygga ett mindre förråd eller en friggebod kan du använda samma typer av konstruktionslösningar. För mindre byggnader är det enklare att välja godtyckliga regeldimensioner och konstruktionslösningar då spännvidderna är korta vilket gör att konstruktionsritningar inte behöver upprättas på samma sätt som för ett bostadshus.
De lämpligaste grundläggningsmetoderna är att gräva ned färdiggjutna plintar, gjuta egna eller att använda lättbetongblock. Om marken inte är lerig eller på annat sätt har dålig beskaffenhet kan en grund av lättbetongblock vara en enkel och snabb lösning. Oavsett val av grundläggningsmetod bör markduk och makadam användas för att skapa ett stabilt och dränerande underlag. Markduken är extra viktig vid sämre markförhållanden då den separerar marken från makadamen vilket minskar risken för sättningar.
Till golvbjälklag, väggar och tak är det vanligast att bygga med träreglar då det är billigt, lättillgängligt och inte kräver några speciella verktyg. C14 och C24 är två vanliga märkningar som anger virkets hållfasthetsklass där ett högre siffervärde innebär ett starkare virke. Märkningen hittas på någon av virkets ändar och för enkelhetens skull kommer vi följa grundregeln att använda C14-klassat virke till ytterväggar och C24-klassat virke till golvbjälklag och takbjälkar/takstolar.
Var på tomten du kan placera din bygglovsbefriade byggnad är oftast fritt fram att välja själv så länge det sker i omedelbar närhet till permanentbostaden. Om du vill placera byggnaden närmare än 4,5 meter till tomtgräns krävs medgivande från berörda grannar. Det bästa är om medgivandet är skriftligt för att inga missförstånd ska uppstå. Även om grundreglerna är enkla att förhålla sig till är det en god idé att kolla med din kommuns byggnadsnämnd vilka regler som gäller då de uppdateras kontinuerligt. Mycket information finns också lättillgängligt att läsa på respektive kommuns hemsida.
I denna guide kommer vi att översiktligt visa hur en mindre byggnad kan uppföras. Vill du veta mer om något specifikt moment så spana gärna in våra andra guider.
Även små byggnader innehåller många olika byggnadsdelar som kräver mer eller mindre underhåll. Regelbundna kontroller av täthet, skador och begynnande påväxt är alltid bra att göra höst och vår.
För nya byggnader brukar man räkna minst 50 års livslängd och rätt byggt är detta inget svårt att uppnå. Det som är viktigt att tänka på är att behoven och förutsättningarna kan komma att ändras med tiden och då är det alltid bra att ha förberett så att byggnaden är lätt att anpassa efter nya krav. Var noga med att få till en väldränerad och stabil grund, håll fukten borta från konstruktionen samt undvik köldbryggor om byggnaden ska vara isolerad och värmas upp.
Om du gjuter egna plintar underlättar justerbara stolpskor för att korrigera mindre differenser i höjdled.
När flera panel- eller regellängder ska kapas är det enklast att tillverka en mallbräda så att allt tillkapat virke blir samma längd.
För att underlätta byggnationen kan bjälklag och väggelement byggas på annan plats för att sedan monteras på plats i konstruktionen.
För att underlätta justeringen av lättbetongblocken kan ett finare grus appliceras ovanpå makadambädden.
En avvägningslaser är till stor hjälp vid alla typer av mark- och grundarbeten.
Var två personer som hjälps åt, det underlättar avsevärt i projektet!
Kontrollera alltid med din kommun vilka regler som gäller för uppförande av en bygglovsbefriad byggnad.
Tänk på att förbereda för framtiden redan i planeringsstadiet genom att välja lösningar som gör det lätt att uppgradera. Till exempel kan du lägga ner extra tomrör för el och vatten eller en framtida isolering.
Följ vår steg-för-steg-guide som hjälper dig med projektet bygga bodar och hus.
Grovmarkera ytan där byggnaden ska placeras med murarsnöre eller märkspray. Gör markeringen cirka 40–50 cm större än byggytan i alla riktningar.
Schakta av matjorden från ytan ned till stabil mark enligt markeringarna, dock minst 100 mm under marknivå för att få ett tillräckligt tjockt lager med makadam. All matjord ska alltid tas bort.
Alla rörinstallationer för el, vatten, fiber och avlopp dras till respektive plats i detta skede. Tänk på att installationer i bygglovsbefriade byggnader kan kräva bygglov.
Skär ut och placera en markduk över hela schaktbotten. Skär ut för genomföringarna till rören med en kniv.
Lägg ut ett ca 10 cm tjockt lager med makadam över hela schaktbotten.
Packa makadamen med en vibratorplatta i alla riktningar tills den inte längre kompakteras. En 60–100 kg vibratorplatta är lämplig för ytor upp till 15 m2. För bästa resultat ska vibratorplattan köras i flera omgångar vartefter makadamen fylls på för att nå rätt nivå.
Sätt ut L-formade hörnprofiler i varje hörn och spänn murarsnöre mellan profilerna där ytterväggarna ska vara.
Mät murarsnörets alla sidor och finjustera tills du uppnår den längd och bredd byggnaden ska ha. Kryssmät därefter mellan hörnen, om samma mått avläses vid båda mätningarna är alla fyra hörn räta. Upprepa denna procedur tills måtten är så exakta som möjligt.
Placera ut första lättbetongblocket i ett hörn utan att ändra murarsnörets läge. Använd ett vattenpass och justera tills blocket är helt i våg.
Fortsätt placera ut lättbetongblocken med ca 40–60 cm avstånd. En tätare placering fördelar tyngden av byggnaden över en större markyta vilket förhindrar sättningar. Använd hörnblocket som höjdpunkt för de andra blocken genom att lägga vattenpasset från hörnblocket till nästa block. För att förlänga vattenpasset placerar du det på en rätskiva eller en rak regel, förslagsvis en av reglarna som ska användas för att bygga golvbjälklaget senare. Placera även ut lättbetongblock där mitten av golvbjälklagsreglarna hamnar.
Bygg golvbjälklaget på en plan yta med 45 x 120 mm reglar eller kraftigare. Centrumavståndet mellan reglarna bör vara 60 cm. Använd balkskor och ankarskruv för att fästa de mellanliggande bjälklagsreglarna.
För att bära upp trossbottenskivorna i golvbjälklaget skruvas tryckimpregnerat virke centrerat på golvbjälkarnas undersida. Vid ytterkanterna skruvas virket kant i kant. Om ingen isolering ska användas kan du bortse från detta moment.
Placera golvbjälklaget på lättbetongblocken och kryssmät diagonalt mellan bjälklagets hörn. Om samma mått avläses vid båda mätningarna är alla hörn räta. Fixera gärna positionen med en diagonal sträva över bjälklaget.
Skär till bitar av syllpapp och placera mellan lättbetongblocken och reglarna genom att lyfta bjälklaget försiktigt.
Placera trossbottenskivorna i bjälklagsfacken och montera isolering av samma tjocklek som bjälklaget.
Bygg väggelementen på ett plant underlag. Börja med att kapa till reglar för syll och hammarband till samma längd. De stående reglarna kapas därefter och skruvas på 60 cm centrumavstånd.
Vid dörrar och fönster sätter du de stående reglarna efter fönstrets eller dörrens modulmått. Försök placera dörrar och fönster mellan takstolarna så slipper du göra en avväxling i konstruktionen.
När väggmodulen är färdigbyggd sätter du en sträva mellan en stående regel och hammarbandet för att stabilisera konstruktionen.
Montera väggmodulerna genom att skruva fast syllen ned i golvbjälklaget. Använd därefter ett vattenpass och loda in väggen och lås positionen med strävor.
Fäst vinkelbeslag på hammarbandet med ankarskruv där takstolarna ska monteras. Takstolar monteras oftast på 120 cm centrumavstånd och ska alltid monteras direkt ovanför en stående väggregel, om inte ett stående hammarband används.
Lyft första och sista takstolen på plats och mät takfotsutsticket på båda sidor. Fixera positionen genom att skruva ankarskruvar i vinkelbeslagen.
Montera ett murarsnöre vid nock från första till sista takstolen. Montera de mellanliggande takstolarna och justera in efter murarsnöret. Takstolarnas position lodas med ett vattenpass och fixeras med strävor på samma sätt som väggarna.
Börja montera råsponten vid takfoten och arbeta dig upp till nocken. Sista råsponten vid nock kan behöva klyvas för att passa vid nocken. Vid gavlarna låter du råsponten sticka ut ca 5 cm längre än vad taksprånget ska vara.
Mät taksprånget vid nock och takfot och markera med en snörslå på råsponten var den ska renkapas. Såga efter markeringen med en fogsvans eller cirkelsåg.
Montera en remsa underlagspapp mot råsponten och fäst fotplåtar med pappspik längs hela råsponten.
Montera trekantsreglar på råsponten vid alla gavlar för att avleda eventuellt vatten som tränger in i takkonstruktionen och når underlagspappen.
Rulla ut underlagspappen och fäst med klammer eller pappspik. Börja vid takfoten och arbeta dig upp till taknocken. Skär bort överflödig underlagspapp vid nocken med en kniv.
Montera ströläkt på 60 cm centrumavstånd, en vid varje takstol och en mellan varje takstol. Bärläkten monteras sedan på det centrumavstånd tillverkaren för taktäckningen rekommenderar.
Om takpannor ska användas monteras takfotsläkten på högkant för att kompensera nivåskillnaden då första takpanneraden inte vilar på en annan takpannerad.
Takpannor läggs nerifrån takfoten och upp mot nock, från höger till vänster enligt tillverkarens anvisningar. Yttersta pannraderna vid gavlarna samt vid nock och takfot ska fästas med spik eller takpanneskruv.
Väljer du att montera takplåt, görs detta med farmarskruv i vågdalen/profilbotten och skarvarna mellan plåtarna ska överlappa minst en profilbredd. När takplåten på båda takets sidor är monterade fästs nockplåten.
Med takbeläggningen klar är det dags att fästa upp vindskyddsduk på väggarnas utsida med klammer. Skär därefter ut dörrar och fönster med en kniv.
Montera liggande spikreglar på 60 cm centrumavstånd om stående panel ska användas som ytterpanel. Spikreglarna monteras stående längs ytterväggsreglarna om ytterpanelen istället ska monteras liggande. Fäst spikreglarna med 5,0 x 90 mm träskruv eller 3,4 x 100 mm trådspik.
Vid gavlarna måste även en spikregel fästas längs taksprånget för att ytterpanelens ändar ska kunna fästas.
Montera en stödbräda ca 4–5 cm under golvbjälklaget med lättbetongskruv. Detta förenklar panelmontaget och gör att panelen hamnar på rätt höjd och i våg.
Ytterpanelens nederkant kapas med en 15 graders droppnäsa, med spetsen utåt, för att avleda vatten från ändträt.
Fäst ytterpanelen med två 2,8 x 75 mm trådspik i varje spikregel och kontrollera med jämna mellanrum med ett vattenpass.
Med all ytterpanel på plats återstår att montera knutbrädorna.
Taket avslutas i gavlarna med vindskivor och vattbrädebeslag. På råspontens undersida vid trekantsregeln kan en extra regel fästas för att skapa en stabilare infästning för vindskivorna.
Takets nederkant vid långsidorna avslutas med takfotsbrädor som fästs direkt i takstolarnas tassar. På dessa fotbrädor monteras sedan rännkrokarna till hängrännorna.
Montera fönster och dörrar i väggens varma del, även om du inte tänker isolera byggnaden. Detta gör att du i framtiden enkelt kan isolera utan att modifiera befintliga konstruktionslösningar.
Klyv ytterpanel så att de passar som salningar till dörrar och fönster. Förborra innan du monterar salningarna i dörr- eller fönsterkarmen. Montera därefter foder kring alla dörrar och fönster.
Avslutningsvis monterar du fönsterbleck med fönsterblecksskruv i den avsedda skåran som finns i fönsterkarmens nedre del.