Att ha en alldeles egen brygga är en dröm för många – perfekt att ta sig ett dopp ifrån, förtöja båten vid eller anlägga en trevlig uteplats på. Oavsett hur stor brygga du önskar, vad den ska användas till och hur stor budget du har så finns det självklart en brygga för dig. Den kommer att utsättas för stora påfrestningar, men rätt konstruerad får du bryggan att hålla länge.
I vårt avlånga land har vi långa kustremsor med väldigt varierande förutsättningar och där insjöar eller åar bjuder på andra möjligheter. Isen kan vara både tjock och ligga länge i norr medan det på västkusten finns olika kryp som gärna tuggar i sig trä. Stora ändringar mellan hög- och lågvatten kan också erbjuda utmaningar för bryggkonstruktionen. Så det är inte underligt att det finns varierande bryggtraditioner i olika delar av landet. Tänk dock på att det kan krävas tillstånd från kommunen, så börja med att kolla vad som gäller i ditt fall.
En av de allra enklaste bryggkonstruktionerna är att bygga med bockar som ställs på botten och hålls på plats med några stenar. Själva bryggan läggs sedan uppe på bockarna och fästs i dessa på ett sätt så att den går att lossa och ta upp vintertid.
Lite på samma tema är stenkistan, som byggs kraftigare för att kunna ligga i hela året. Ofta används rundvirke av gran för själva korgen som ställs på botten och sedan fylls med stora stenar. Stolparna, som är fästa i stenkistan, används för att fästa bryggans bärlinor i.
Består din botten av sand eller dy kan du även slå ner pålar i botten med hjälp av en slägga. Tänk bara på att stolparna är ganska långa och når högt över vattenytan innan du fått ner dem i botten ordentligt. Detta kan göras från en högre båt eller genom en vak i isen som förberedelse för vårens bryggbygge. Desto djupare du slår ner pålarna i botten, desto stabilare blir bryggan. När stolparna är på plats bygger du sedan själva bryggan med bärlinor och trallvirke.
En bryggtyp som passar bra vid branta vattenbryn är den fribärande bryggan som helt är fäst i land och sticker ut över vattnet som en balkong. Denna kräver en kraftig konstruktion som är väl förankrad, gärna i berg eller ett större gjutet fundament. I gengäld så klarar den väldigt tuffa förhållanden med både vattennivåskillnader och kraftig is, då den inte har kontakt med vattnet eller isen.
Alternativet till de fasta bryggorna är flytbryggan, vilket man hör på namnet flyter i vattnet. Denna typ är förhållandevis enkel att bygga och håller bra om den tas upp vintertid. Därför är det bra att inte bygga bryggan för stor som gör den svårhanterad, men inget hindrar att du bygger flera sektioner som tillsammans ger en stor brygga.
Ta upp bryggan på hösten så kommer den att hålla längre och innan du lägger i den igen till våren kan det vara bra att titta över så att alla delar är i gott skick. Framförallt delar av metall har en begränsad livslängd i en fuktig miljö.
Virket i en brygga är ständigt hårt utsatt och därför är det en god idé att välja tryckimpregnerat virke som klarar sig betydligt längre i denna miljö än obehandlat virke. Tryckimpregneringen som används i Sverige idag består av kopparsalter och är godkänt av Kemikalieinspektionen och EU:s biocidförening. Sett ur ett livscykelperspektiv innebär det minst miljöpåverkan totalt sett att använda tryckimpregnerat virke till bryggan jämfört med exempelvis obehandlat virke.
Tycker du att det är svårt att mäta exakt kan du låta de långa bitarna i ramen ha överlängd och istället bygga in flytblocken samtidigt som du bygger ramen. Kapa sedan bara av överskottet när ramen är klar.
Istället för att gjuta egna tyngder att sänka till botten kan du använda plintar som i vanliga fall används till att grundlägga exempelvis trädäck.
Välj gärna träskruv med ett stort brickhuvud när du bygger ramen, de håller bättre.
Ett alternativ till att använda kättingar för att hålla bryggan på plats är att istället slå ner rör i botten genom ringarna du monterade. Då kan bryggan fortfarande guppa upp och ner men kommer inte att rymma.
Följ vår steg-för-steg-guide som hjälper dig med projektet bygga brygga.
En flytbrygga måste vara stabil och byggs därför lämpligen av tryckimpregnerade reglar av minst 45 x 145 mm dimension. Kapa upp två bitar med längden 2535 mm.
Kapa sedan upp tre bitar av samma regeldimension med längden 1710 mm och fyra bitar med längden 1200 mm.
Lägg ut bitarna så att de bildar en ram med fyra fack för flytblocken.
Börja med att fästa de tre bitarna med längden 1710 mm i de långa bitarna, en i varje ände samt en i mitten. Skruva med 3 st 6 x 120 mm träskruv genom den långa regelbiten och in i ändträet på de kortare bitarna.
Kontrollera att du nu har byggt en rätvinklig rektangel genom att kryssmäta. Detta gör du genom att mäta de två diagonalerna och får du samma mått har du 90° i hörnen. I annat fall justerar du till ramen tills du har lika långa diagonaler.
Lägg i flytblocken på plats och fäst sedan de fyra kortaste bitarna för att låsa fast flytblocken. Använd 3 st 6 x 120 mm träskruv i varje ände.
Kapa till fyra bitar av 45 x 145 mm tryckimpregnerat regelvirke till längden 155 mm och fäst dessa mitt på kortsidorna av flytblocken. Använd 6 x 120 mm träskruv och skruva fast dessa på skrå med två skruvar per bit.
Kapa sedan till ytterligare två tryckimpregnerade 45 x 145 mm reglar till längden 2535 mm och fäst dessa ovanpå de kortare regelbitarna du just monterat. Fäst med 3 st 6,0 120 mm träskruv i varje ände.
Dessa regelbitar på undersidan kommer hålla flytblocken på plats samt underlätta vid i- och urtagning av bryggan.
Vänd sedan bryggan på rätt köl tillsammans med några medhjälpare för att påbörja läggningen av trallen.
Antingen kapar du trall till rätt mått direkt med hjälp av en kap- och gersåg eller så monterar du trallbrädor med övermått, för att senare renkapa med en cirkelsåg.
Lägg på trallen och montera dem med 4,2 x 55 mm rostfria trallskruv. Trallen ska dubbelskruvas i alla underliggande reglar. Se till att ha ett litet avstånd mellan trallbrädorna för att dessa ska kunna svälla lite när de är blöta.
När all trall är på plats fäster du skruvöglor i hörnen som du sedan kan fästa en kätting i, så att bryggan inte seglar iväg på egna äventyr.
Fäst kättingar i skruvöglorna med hjälp av schackel och förbered vikter att sänka ned till botten. Dessa vikter kan du gjuta själv i en murarhink där du gjuter in en ögla av exempelvis armeringsjärn som du sedan kan fästa kättingen i med hjälp av schackel.
Kapa till två lagom långa bitar, beroende på hur långt från land du placerat flytbryggan. Kapa även till 2-3 bitar med längden 700 mm som kommer att bli bredden på landgångens ram.
Fäst på samma sätt som tidigare de kortare bitarna i de längre med hjälp av 3 st 6,0 x 120 mm träskruv.
Lägg på trall precis som tidigare med en liten glipa mellan brädorna och fäst med 4,2 x 55 mm rostfri trallskruv. På landgången kan du med fördel släppa ut trallbrädorna 50 mm över kanten.
Landgången kan du förstås lägga på löst vilandes både på stranden och på flytbryggan, men det kan kännas bättre att fästa den i ena änden. För detta finns inga färdiga beslag men du kan fästa kraftiga plattjärn på båda sidorna av landgången och kraftiga vinkeljärn i bryggan. Dessa förbinder du sedan med rostfria M10-bultar med låsmutter, som du drar åt lagom. Då kommer dessa att fungera som gångjärn och kan följa med i vågskvalpet.
