Staket, plank och spaljéer byggs på snarlikt sätt och det som skiljer dem åt är höjd och hur tätt ribborna eller spjälorna sitter. Oavsett om du är ute efter vindskydd, avgränsning, insynsskydd eller något för dina växter att klättra på, är någon av dessa konstruktioner perfekt. Ge din tomt ett riktigt lyft – med den här guiden får du många smarta tips på vägen.
Alla dessa varianter på avskärmningar är väldigt lika konstruktionsmässigt och i denna guide kommer vi att visa hur ett staket byggs. Om du ska bygga ett plank eller en spaljé ändrar du bara stolparnas höjd och anpassar ribbor och spjälor.
Definitionen för ett plank är att konstruktionen är tät och fungerar då som insyns- och vindskydd. Den täckande delen är oftast av trä men kan också vara av segelduk eller glas.
Ett staket är en glesare konstruktion och ska bestå till minst hälften av luft. Om 70 mm breda spjälor används så ska avståndet till nästa spjäla vara 70 mm eller mer för att räknas som ett staket.
En spaljé däremot är en mycket gles konstruktion som byggs på samma sätt som ett plank, men med betydligt färre ribbor och spjälor. Fördelen med en spaljé är att bygglov sällan krävs trots hög höjd, men funktionen kan nästan bli som ett plank ju mer dina växter täcker spaljén.
Den bästa förankringen är att gjuta plintar eller att använda färdiggjutna plintar som grävs ned i marken. Det viktigaste är att pelarna fästs rejält då de står för största delen av konstruktionens stabilitet, vilket kan ske på flera olika sätt. Exempelvis finns det många varianter av stolpskor och jordankare som möjliggör montage direkt på trall, stenplattor eller markytor. Dessa passar bra till lägre eller glesa konstruktioner som ett staket eller spaljé.
En annan metod är att gräva ned stolparna direkt i marken, men livslängden blir inte lika lång då virket kommer i direkt kontakt med marken.
Vilken förankring du väljer beror på användningsområde, önskad livslängd och utbytbarhet. Med plintar får du en mycket lång livslängd, som kommer vara längre än stolparnas, vilket även gör det enkelt att byta ut stolparna i framtiden, till skillnad från om stolparna är nedgrävda i marken. För plank bör alltid plintar användas då vindlasten är hög.
För bästa hållbarhet bygger du med tryckimpregnerat virke vilket ger en silvergrå patina med tiden om det behandlas med träolja likt en altan. Om du vill ha en målad konstruktion för att matcha husets kulör kan du också använda tryckimpregnerat virke. Det är viktigt att det impregnerade virket får stå en säsong för att driva ur överflödig impregneringsvätska som annars missfärgar målarfärgen och gör att den släpper. Om du inte vill vänta så länge kan obehandlat virke som målas på samma sätt som en ytterpanel fungera bra, men det kommer kräva mer regelbundet underhåll.
Du bör alltid kolla med byggkontoret i din kommun vilka regler som gäller där du bor, men det finns några grundläggande riktlinjer om det ska ske bygglovsbefriat. För plank och staket får höjden inte överstiga 1,1 meter från marken såvida inte placeringen är i direkt anslutning till bostadshuset och placerat minst 4,5 meter från tomtgräns, då kan höjden uppgå till 1,8 meter. Tänk på att allt ovan inte hindrar dig från att exempelvis bygga ett högre plank eller staket men att en bygglovsansökan då krävs. För grannsämjans skull kan det även vara bra att ta en pratstund med närmsta grannarna gällande dina planer, vem vet – du kanske även får några goda råd på vägen!
Om du har byggt i tryckimpregnerat virke underhålls konstruktionen på samma sätt som en altan. Du kan med fördel underhålla den i samband med att altanen underhålls. Om du har målat konstruktionen med grundolja, grundfärg och täckfärg underhålls den på samma sätt som ytterpanel.
Staket, plank och spaljéer är utsatta för vädrets makter från alla håll och därför är det en god idé att överväga att bygga med tryckimpregnerat virke. Impregneringen består av kopparsalter och gör att virket håller i minst 25 år. Detta innebär en stor miljöfördel ur ett livscykelperspektiv jämfört med många andra alternativ och dessutom kommer du inte att behöva lägga så mycket tid på underhåll.
Justerbara stolpskor underlättar för att justera mindre differenser i höjdled.
Som alternativ till de franska träskruvarna kan du istället välja träskruv med stort brickhuvud.
För snabbare montage kan du använda färdiga staketmoduler som fästs direkt på stolparna.
Dubbelkolla med din kommun vilka regler som gäller för uppförande av plank, spaljé eller staket.
Skarva alltid de horisontella ribborna mitt på en stolpe för bästa stabilitet.
Om du inte vill använda stolphattar sågar du stolparna ca 15 grader för att avleda vatten från ändträt.
För bättre vattenavrinning kan ovansidan av ribborna mellan stolparna klyvas 15 grader.
Om konstruktionen inte kan byggas vågrät på grund av markförhållandena kan du montera stolparna på den höjd du vill ha i relation till marken. Sedan låter du staketribborna naturligt följa marklutningen mellan stolparna.
Följ vår steg-för-steg-guide som hjälper dig med projektet bygga staket, plank eller spaljé.
Mät ut för stolparnas placering och markera. Vid markeringarna gräver du sedan ner plintar, alternativt gjuter egna på 1,5 – 2,0 m avstånd. Kontrollmät så att alla beslag hamnar precis där du vill ha dem.
Gersåga 25 x 48 mm läkt eller likande så att ett spett bildas i ena änden. Förbered två spett till varje stolpe. Dessa kommer att användas för att hålla stolparna i lodrät position under bygget. Om du ska bygga ett staket eller ett lägre plank behöver du inte använda spett.
Kapa alla stolpar till den höjd du vill att konstruktionen ska ha. 90–110 cm ovan mark är ett lämpligt mått för ett staket och 180 cm ovan mark är lämpligt för ett plank. Om du planerar att gräva ned stolparna i marken måste du ta hänsyn till detta när du kapar stolparna.
Använd en slägga och slå ned två spett ca 90–150 cm från stolpskon beroende på stolpens höjd så att en triangel bildas i förhållande till stolpskon. Ju högre stolpe desto längre bort från stolpskon ska spetten placeras, för att ge tillräcklig stadga när strävan senare monteras.
Montera första stolpen i stolpskon och loda in den grovt med ett vattenpass. Fäst en 10 x 40 mm fransk träskruv på varje sida i stolpskons nedersta hål med en hylsnyckel. Om stolpskon har förskjutna skruvhål kan längre träskruvar användas då de inte kommer krocka i stolpen. Använd gärna 11 x 30 x 3 mm fyrkantsbrickor till de franska träskruvarna.
Skruva fast två 25 x 48 mm strävor i respektive markspett med 4,5 x 60 mm skruv. Förbered andra änden av strävan som ska fästas i stolpen genom att skruva i en 4,5 x 60 mm skruv ungefär halvvägs.
Använd ett vattenpass och loda in stolpen noggrant och fixera genom att skruva i de förberedda skruvarna i strävorna in i stolpen.
Skruva i resten av de franska träskruvarna med en hylsnyckel. Även här kan du med fördel använda 11 x 30 x 3 mm fyrkantsbrickor.
Upprepa proceduren för resterande stolpar. Om du ska bygga en längre raksträcka är det enklast att montera första och sista stolpen först och sedan fästa ett murarsnöre mellan stolparna. Då kan du enkelt justera in de mellanliggande stolparna så de hamnar i linje med varandra.
Montera 28 x 70 mm staketribbor på stolparna med 4,5 x 60 mm skruv. Placera ribborna ca 20 cm från stolpens över- respektive nederkant. Avståndet kan behöva anpassas om spjälorna du senare ska montera är långa. En tumregel är att ribban inte ska sitta längre än 25 cm från spjälornas ändar för att motverka att virket vrider sig.
Om du vill montera spjälorna mellan stolparna i stället för att de ska passera framför, fäster du staketribborna genom att skråskruva in i stolpen.
Fäst en riktbräda i stolpen på det avstånd du vill att spjälorna ska ha från marken.
Spjälor kan tillverkas på många olika sätt och här kan du använda din fantasi. Du kan också göra olika mönster eller former genom att först tillverka en mallbräda som sedan används för att tillverka resterande spjälor. Använd minst 22 mm tjockt virke och såga en 15⁰ droppnäsa på den änden av spjälan som ska monteras nedåt.
Fäst första spjälan med två 4,2 x 42 mm rostfri trallskruv i den nedre respektive övre ribban. Loda noggrant in med vattenpass så att spjälan blir lodrät.
Fäst nästa spjäla genom att använda en spjäla som distans, då hamnar spjälan både lodrätt och på rätt avstånd. Upprepa proceduren för resterande spjälor och kontrollera ca var femte spjäla med ett vattenpass och justera vid behov.
Stolparnas ändträ täcker du enkelt och snyggt med en stolphatt.
Om du bygger ett plank kan du följa samma princip men komplettera med fler ribbor för att ge stöd åt de längre spjälorna.
Om du bygger en spaljé kan du använda armeringsnät som dina växter kan växa i. Tänk på att avståndet mellan stolparna ska vara lämpligt för armeringsnätets bredd. Armeringsnätet kapar du enkelt med en vinkelslip med kapskiva för stål.
Lås armeringsnätet med två reglar från fram- och baksida med skruv. Detta gör det enkelt att byta ut armeringsnätet i framtiden.
