kvar till lägsta beställningsbelopp
Ordersumman inklusive eventuella rabatter understiger minsta belopp för onlineköp på 199 SEK
Dags att fixa belysning i trädgården? Ska du bygga ett garage eller behöver du sätta upp en laddbox på uppfarten? Oavsett vilket – då behöver du dra fram kablar och bäst brukar vara att gräva ner dem. Då är de skyddade och ur vägen. Grävjobbet eller nedläggningen av kabelskyddsrör är inte så svårt, men det finns lite regler att ta hänsyn till.
Bra att känna till att du som lekman inte får installera annat än klenspänning. Det innebär högst 50 V för växelspänning och 120 V för likspänning. Utöver detta får du endast ersätta trasiga proppar eller byta ut strömbrytare och uttag mot likvärdiga. Trots detta är det bra att ha lite elektrisk allmänbildning – då vet du när du behöver en elektriker. När du vet mer gör det dig till en bättre beställare av jobbet.
Till elinstallationen hör även skyddsrören som kablarna dras i, då dessa rör ingår som en del i den dubbla isoleringsbarriären som är ett krav. Däremot är kabelskyddsrör i mark en gråzon då det normalt dras dubbelisolerad kabel i dessa skyddsrör, vilket gör att röret är ett tredje lager. Bäst är att börja med att kontakta en elektriker och planera upp arbetet tillsammans, eftersom det är en elektriker som senare ska koppla in allt i båda ändar. Troligen är inte elektrikern intresserad av att gräva ner skyddsröret och du kanske även kan utföra detta under elektrikerföretagets auktorisation.
Det första steget i planeringen är att ta reda på var matningen till kabeln kan tas och hur förhållandena ser ut där. Har du en källare du ska in i kan du gräva fram väggen och borra dig igenom. Vid krypgrund får man borra sig igenom grundmuren och sedan fortsätta dragningen nere i grunden och sedan upp genom golvet. Har du istället en platta på mark brukar det enklaste vara att låta kabeln gå upp längs med grunden och sedan borrar man igenom fasaden på rätt ställe. Tänk på att skydda kabeln där den kommer upp ur mark med ett kabelskydd i metall för att undvika skador på kabeln.
För kablar som är godkända för att läggas direkt i mark, väljer man ofta att lägga ner ett 50 mm kabelskyddsrör som sedan kabeln kan dras i. På så sätt får du både ett extra skydd och gör det också möjligt att byta ut kabeln i framtiden om det skulle vara något problem. Dessa skyddsrör är dessutom gula vilket gör att de lätt syns om du i framtiden råkar gräva på det.
När det gäller hur djupt kablarna ska grävas ner så finns det egentligen inga regler som styr detta när det handlar om en privat tomt. Däremot har det skapats en informell standard som blivit normen att följa, vilket innebär att kabelskyddsöret ska vara täckt med 35 – 100 cm. På så sätt får man ett bra skydd för kabeln och genom att även lägga en ”lyra” i varje ände så skapas marginal för kommande förändringar. Dessutom skapar detta en extra säkerhet både för eventuella marksättningar men kan också vara räddningen om olyckan skulle vara framme vid framtida pågrävning så att anslutningarna inte skadas.
Planera läggningen av kabelskyddsrören så att de är förberedda för eventuella utökningar du kan tänkas göra i framtiden, men även utifrån eventuella ombyggnader. Kanske har du planerat att göra en utbyggnad eller behöver gräva för markavlopp, då är det bra att ha tänkt till innan. Tänk också på att dokumentera kabelskyddsrören dragning på skisser med mått och inkludera även förläggningsdjupet. På så sätt underlättar du för dig själv och kan enkelt undvika att skada dina kablar vid kommande grävjobb.
Var noga med att täta ändarna på kabelskyddsröret. Både under tiden du arbetar med det och efter att kabeln är installerad. På så sätt hindrar du jord att fylla upp röret och försvåra kabeldragningen.
Var rädd om dragtråden. Se till att den är ordentligt fäst i varje ände så blir kabeldragningen mycket enklare.
Om kabeln behöver gå längs en husgrund - använd kabelskydd i metall.
Punktera kabelskyddsröret med några hål i botten där röret ligger som lägst. Då dräneras vattnet bort som annars ansamlas i röret.
Börja med att ta reda på var kabeln kan kopplas in, vilket ofta är centralen eller mätarskåpet. Planera för den interna dragningen i huset eller grunden och var det är lämpligast att gå ut med kabeln till marken.
Märk sedan upp lämpligaste sträckning mellan huset och den plats där din nya installation ska göras. Gärna så kort väg som möjligt men försök att undvika hinder som finns eller hinder som kan komma att uppstå i framtiden, exempelvis unga träd eller planerade byggnationer.
Gräv ett dike med jämn botten till avsett djup, helst minst 40 cm djupt och se till att ta bort alla vassa stenar som skulle kunna skada kabelskyddsröret.
Bredda diket i varje ände så att du får plats att avsluta med att lägga ner lite extra kabelskyddsrör i en ”lyra”.
Lägg ner kabelskyddsöret i diket och låt det sticka upp ovan mark i båda ändar tillsvidare.
Punktera kabelskyddsröret med några mindre hål på rörets undersida där röret ligger som lägst. På så sätt dräneras vatten ut och hindrar att det blir vattenfyllt.
Stabilisera röret med jord eller fina fyllmassor utan vassa stenar som kan skada kabelskyddsröret.
Återfyll sedan hela diket med de uppgrävda massorna, men lämna det öppet i ändarna.
Packa genom att gå längs med det grävda diket. Lämna gärna en liten topp som kommer att sjunka under de kommande veckorna.
Förslut kabelskyddsröret i ändarna tillfälligt med en plastpåse och tejp för att förhindra att jord eller smuts kommer in, som kan orsaka stopp.
När röret är på plats är det dags för elektrikern att dra i kabel och koppla in denna i båda ändarna.
Med kabeln på plats återstår att täta i rörets mynningar, vilket kan göras med en tuss isolering eller fogskum. Detta är bara för att hindra att jord eller smuts fyller upp röret och hindrar framtida omdragning.
Röret ska inte gå upp ur marken. Endast kabeln ska vara synlig ovan mark och skyddas då lämpligen av ett metallskydd längs exempelvis en husgrund. På så sätt får du ett bra mekaniskt skydd för kabeln.
Återställ sedan marken längs hela grävningen och så i nytt gräs eller lägg tillbaka trädgårdsplattorna.