Drygt varannan uteluftventilerad krypgrund i Sverige har fuktproblem, vilket ofta inte täcks av den vanliga villaförsäkringen. Även om du inte har någon synlig mikrobiell påväxt idag är det en bra idé att regelbundet besiktiga utrymmet med olika metoder och utifrån det vidta åtgärder. Med en liten arbetsinsats kan du förebygga dyra kostnader i framtiden!
Krypgrunden identifieras genom att det finns ett utrymme mellan golvbjälklag och mark. Det finns i huvudsak två typer av krypgrunder där ena kallas uteluftventilerad och den andra inneluftventilerad. Uteluftventilerade krypgrunder ventileras via ventilgaller i grundmuren vilket gör konstruktionen enkel och billig. En inneluftventilerad krypgrund kräver att byggnaden har mekanisk ventilation där husets frånluft används för att värma upp och ventilera kryputrymmet. Denna variant av krypgrund tillkom för att ge bättre fuktsäkerhet men har några nackdelar såsom högre bygg-, energi- och underhållskostnader.
Fuktnivåerna i en krypgrund är som högst under sensommaren då varm och fuktig utomhusluft kommer in till det kalla kryputrymmet vilket gör det mest intressant att mäta fuktnivåerna då. Det är både enkelt och effektivt att installera en fuktmätare då höga fuktnivåer kan upptäckas innan skadan är skedd. Som ett komplement till fuktmätningen bör kryputrymmet okulärbesiktas 1–2 gånger per år för att upptäcka synliga fuktskador eller elak lukt. Den elaka lukten avslöjar mycket då den kan kännas både för synliga och dolda fuktskador. Om du har en nybyggd krypgrund räcker det med att installera en fuktmätare och genomföra regelbundna okulärbesiktningar för att med stor sannolikhet veta att krypgrunden är frisk. Om du tidigare inte har besiktat din krypgrund själv och märker att mätvärdena är höga när du börjar mäta är det lämpligt att beställa en besiktning som utförs av en sakkunnig. Det är svårt att veta hur länge miljön i krypgrunden varit dålig.
Fuktnivåerna som mäts med en fuktmätare ger resultatet i ett procentuellt värde, exempelvis RF 60%, där RF är relativ fuktighet. Värdet återspeglar hur mycket vattenånga det finns i luften i förhållande till hur mycket vattenånga luften maximalt kan innehålla. Detta betyder att 100% är det högsta värdet som kan avläsas och då är luften helt mättad och all ytterligare tillförd fukt kommer då att kondensera. För att tolka värdena brukar RF 75% anges som kritiskt värde där mikrobiell tillväxt riskeras för träbaserade material. Under sensommaren kommer du troligen läsa av ett högre värde än RF 75% och det kan anses normalt och riskfritt under en begränsad tidsperiod. Om värdet håller sig över 80% under större delen av sensommaren är det lämpligt att åtgärda de höga nivåerna.
För att minska fuktnivåerna finns två tillvägagångssätt, antingen genom att höja temperaturen eller genom att sänka mängden vattenånga i luften. Ju varmare luften är desto mer vattenånga kan den bära och för att få ett varmare kryputrymme är den vanligaste åtgärden att isolera direkt mot marken. Om inte temperaturen ökas måste mängden vattenånga minskas vilket görs genom att avfukta luften eller genom att byta ut den fuktiga luften. I praktiken innebär det att minska fuktnivån i befintlig luft med en avfuktare eller byta ut den fuktiga luften med mekanisk ventilation. Oavsett val av metod ska ålderbeständig plast mot markytan också installeras i samband med förbättringsåtgärderna.
Plasten förhindrar att markfukten når kryputrymmets luft vilket minskar fukttillskottet. Åldersbeständig plast i kombination med en avfuktare är den vanligaste och enklaste åtgärden i en uteluftventilerad grund. Du bör vara försiktig att använda plast som enda förbättringsåtgärd då fuktnivåerna fortfarande kan vara för höga så att kondens bildas vilket då kommer ansamla vatten på plasten som då inte dräneras bort.
I en uteluftventilerad krypgrund blir det tidvis kallt vilket gör att sorptionsavfuktare passar bra för ändamålet då de inte tappar effekt på samma sätt som en traditionell kondensavfuktare gör vid lägre temperaturer. Tillskillnad från en kondensavfuktare som extraherar fukten ur luften till vatten så avleder en sorptionsavfuktare fukten med ett lägre flöde avluft. Avluften bidrar med ett lätt undertryck i grunden vilket ger ett långsamt men nödvändigt luftutbyte.
Okulärbesikta utrymmet 1–2 gånger per år och håll koll på fuktnivåerna, speciellt på sensommaren.
Att välja rätt typ av avfuktare är viktigt för att hålla energiförbrukningen nere och därför är det rekommenderat att välja en sorptionsavfuktare till kryputrymmet. Fukten kommer antingen från marken eller via uteluften och för att minska tillskottet av fukt som avfuktaren måste hantera bör dessa båda källor hanteras. Markfukten minskas enklast med plast på marken och ny fuktig uteluft kan minskas genom att minska ner på ventilationen av grunden. Täpp dock inte till ventilationen helt då det fortfarande behövs viss cirkulation för att undvika problem.
Självklart kan du installera en fuktmätare i din inneluftventilerade krypgrund även om risken för fuktproblem är liten. För att minska fuktnivåerna räcker det oftast med att höja ventilationsflödet i kryputrymmet.
Använd en fuktmätare som kan lagra mätvärden så kan du avläsa resultatet i efterhand.
Glöm inte bort att använda skyddsmask om det är mycket damm i luften.
En väl fungerande dränering är viktigt för att avleda vatten från krypgrunden men påverkar inte markfuktavdunstningen.
Ju fuktigare och varmare det är ute desto större risk är det att kryputrymmets luft är fuktig. Om du bor i södra Sverige är det därför större risk att du har problem med din uteluftventilerade krypgrund.
Följ vår steg-för-steg-guide som hjälper dig med projektet fuktsäkra krypgrund.
Okulärbesikta kryputrymmet och håll utkik efter missfärgningar eller ludd på byggnadsdelarnas ytor. Använd en lampa som du kan lysa parallellt med ytan och kolla i släpljuset. Långt ifrån all mikrobiell påväxt är synlig så känn också efter om det finns en elak lukt i utrymmet. Om du hittar tecken på mikrobiell påväxt bör en sakkunnig ge förslag på åtgärd innan du påbörjar arbetet att fuktsäkra krypgrunden.
Ta bort allt organiskt material från kryputrymmet då det främjar mikrobiell tillväxt. Exempel på organiskt material är byggavfall och löv.
Installera en fuktmätare med extern givare så att du kan avläsa RF-nivåerna utan att gå ned i kryputrymmet. Se till att givaren inte monteras mot något material eller i närheten av ventiler eller annat som kan ge felaktiga mätvärden. Utvärdera mätvärdena efter sommaren för att se om du behöver åtgärda miljön i kryputrymmet.
Rulla ut ålderbeständig plast längs markytan och skär till den med en kniv. Överlappa våderna cirka 20 cm och se till att hela markytan blir täckt. Tejpa alla skarvar med skarvtejp och om det är möjligt tejpas även plastens kanter mot nedre delen av grundmuren. Lägg även på några stenar för att hålla plasten på plats.
Om en avfuktare ska installeras tätas alla ventiler för att förhindra att uteluften kommer in i krypgrunden. Snyggast blir det om du kan täppa för hålen med samma material som grundmuren är byggd i. Lämna en ventil öppen för att senare kunna installera avfuktarens avluft.
Placera avfuktaren på ett fundament av betongplattor cirka 1 meter in från grundmuren och montera avluften genom det öppna hålet i grundmuren. Täta runt röret på samma sätt som övriga ventilöppningar tätades.
Dra en ventilationsslang från avfuktarens utblås för torr luft till andra änden av kryputrymmet. Med denna lösning skapas en bättre rörelse av luften vilket ger bättre avfuktningseffekt. Om bärlinorna bildar olika ”rum” i krypgrunden är det lämpligt att grena av den torra luften för att säkerställa god luftrörelse.
