Med en platta på mark slipper du hålla på med plintar, trossbotten, träreglar, isolering, sockelbeklädnad och golvspån. Med en platta som är byggd av färdiga element får du isolering, bärighet, grundsockel och ett färdigt golv att direkt lägga parkett på i en enhet. Dessutom kan du gjuta in golvvärmeslingor och få en värmekrets på köpet som du kan koppla till ditt vattenburna uppvärmningssystem.
En platta på mark blir mer och mer ekonomisk ju större platta du gjuter. Oftast behöver du hyra grävmaskin, beställa bärlager och makadam samt en betongbil när en platta ska anläggas och då sjunker priset per m2 ju större platta som anläggs. En modern platta på mark ska inte förväxlas med en platta med ovanliggande isolering som var vanlig förr. Detta är en riskkonstruktion till skillnad från dagens moderna platta med underliggande isolering som är en av de fuktsäkraste grunderna.
Själva gjutformen till en platta består nästan uteslutande av cellplast. Cellplasten levereras i olika så kallade S-klasser, exempelvis S60, S80, S100, S200 o.s.v. Sifferbeteckningen är ett mått på hur många kPa (kilopascal) som cellplasten max kan korttidsbelastas med. För att enkelt översätta det till något mer begripligt tar du bort en nolla från S-värdet och får då belastningen i ton per m2, exempelvis S60=6 ton, S100=10 ton o.s.v. Långtidsbelastningen är vanligen ca 30% av korttidsbelastningen men bör alltid kollas upp i produktens specifikationer. Vid större konstruktioner såsom en platta på mark till en permanentbostad bör alltid en sakkunnig dimensionera plattans olika delar. En geotekniker bör också anlitas vid större plattor för att förhindra sättningar.
Vattenburen golvvärme är vanligt att installera efter att alla cellplastskivor är monterade. Många anser att golvvärme ger den bästa rumskomforten men det är ofta dyrt att installera. I en platta på mark är golvvärmen det billigaste alternativet då slingorna enkelt gjuts in utan några modifikationer eller specialskivor som krävs i andra grundtyper. Om du inte planerar att värma utrymmet med golvvärme är det ändå ett klokt val att installera golvvärmeslingor för framtida bruk, då själva golvvärmeslangen bara kostar några kronor per meter. Dessutom är montaget enkelt och går snabbt att utföra.
Makadam som används under plattor på mark hindrar vatten att komma i direkt kontakt med plattan och skapar expanderingsutrymme för vattnet på grund av makadamens dränerande och kapillärbrytande egenskaper. Markduk bör alltid placeras mellan mark och makadam eller bergskross för att förhindra att de olika materialen blandas och sjunker ihop.
En avvägningslaser/planlaser är ett instrument som är ovärderligt vid markarbeten för att ta reda på höjder. Vid större plattor där det inte är möjligt att på ett enkelt sätt mäta detta för hand måste en planlaser användas. De finns att hyra för en skälig summa.
Det är viktigt att använda rätt betongtyp för ändamålet när du ska gjuta. Om du beställer betong har leverantören koll på vilken betongtyp som är lämplig att använda. När en platta gjuts bör betongen alltid köras ut av en betongbil då det inte går att själv gjuta så stora mängder och samtidigt få en homogen gjutning. Om du anlägger en mindre platta som inte kräver mer än 0,5 m3 betong kan du däremot blanda betongen själv. Ett exempel på en sådan platta skulle kunna vara till ett förråd som är cirka 3 m2. Använd grovbetong och blanda bruket enligt förpackningens anvisningar. Om du gjuter vintertid kan frostskyddsmedel tillsättas för att skydda betongen under gjutnings- och härdningsprocessen.
Tänk noga igenom hur du vill ha din platta på mark och dra nytta av alla fördelar den erbjuder. När den väl är gjuten är det kostsamt och tidskrävande att göra modifikationer.
I guiden nedan kommer vi att visa en platta på mark med 30 cm höga element och 20 cm cellplast vilket är ett utmärkt val för exempelvis ett garage. Till villor är standarden 40 cm höga element och 30 cm cellplast. Om du väljer dessa element arbetar du på samma sätt men monterar ett extra lager cellplast.
Gjutning av en betongplatta är ett jobb man inte gärna gör om så ofta, så den isoleringsstandard du väljer kommer du att få leva med under lång tid. Välj därför isolera ordentligt under betongen och har du möjlighet är det bättre att välja ett extra lager. Lägger du även ner golvvärmeslang så möjliggör du att senare kunna installera ett lågtempererat värmesystem med större valfrihet kring värmekällan. Finns det risk för radon i området du bor kan det även vara bra att framtidssäkra huset med förberedelser för hantering av detta om det senare visar sig behövas. I normalfallet handlar det om en lufttät duk, rör för utsugsfläkt under plattan och tätning av genomföringar genom plattan.
Var flera personer vid gjutning så att hela konstruktionen kan gjutas homogent utan skiktbildning.
Ett alternativ till att köpa eller hyra en sloda är att tillverka en själv av en långt läkt och ett avloppsrör som du pluggar ändarna på.
Om marken är lerig eller på annat sätt har dålig beskaffenhet kan du behöva gräva djupare för att nå fastare mark. Bergskross kan användas om schaktningen blir djup och behöver fyllas ut innan makadam används.
Följ vår steg-för-steg-guide som hjälper dig med projektet gjuta platta.
Grovmarkera ytan där plattan ska byggas med murarsnöre eller märksprej. Gör markeringen cirka 1 meter större än plattan i alla riktningar.
Schakta ytan där plattan ska byggas ned till stabil mark, dock minst 300 mm under marknivå. All matjord ska alltid tas bort. Gör schaktningen tillräckligt stor för att förhindra ras och ge plats åt dränering och formbygget.
Inkommande el, vatten, fiber och avlopp dras till respektive plats i detta skede.
Skär ut och placera en markduk/geotextil mot hela schaktbotten. Skär ut genomföringar för installationer med en mattkniv.
Sätt ut L-formade hörnprofiler i varje hörn och spänn murarsnöre mellan profilerna där du vill att plattans ytterkanter och färdiga golvhöjd ska vara.
Mät murarsnörets alla sidor och finjustera tills du uppnår den längd och bredd plattan ska ha. Kryssmät därefter mellan hörnen, om samma mått avläses vid båda mätningarna är alla fyra hörn 90 grader. Upprepa denna procedur tills måtten är så exakta som möjligt.
Lägg ut ett minst 15 centimeter tjockt lager med makadam (fraktion 8/16) över hela schaktbotten. Tjockare lager krävs om du behövt schakta djupare på grund av dålig mark. Halva elementens höjd ska vara ovan marknivå vid återfyllnad.
Packa makadamen med en vibratorplatta i alla riktningar tills den inte längre kompakteras. En 60–100 kg vibratorplatta är lämplig för ytor upp till 15 m2. För större ytor rekommenderas en tyngre vibratorplatta. För bästa resultat ska vibratorplattan köras i flera omgångar vartefter makadamen fylls på i urgrävningen.
Kalibrera avvägningslasern så att den visar ±0 mm 30 eller 40 cm under murarsnöret beroende på vilken kantbalkshöjd som används.
Använd avvägningslasern under tiden makadamen fylls och kompakteras. Fyll på och kompaktera makadamen tills lasern visar en differens på max ±2 mm.
Placera ut de fyra hörnelementen i linje med murarsnörets riktning och höjd.
Placera ut alla raka L-element mellan hörnelementen. Spara sista biten som behöver kapas vid varje sida.
Mät avståndet som sista L-elementet ska ha vid varje sida av plattan. Markera måttet med en vinkelhake på L-elementet. Kapa den tunna cementbaserade putsen med vinkelslip och cellplasten med fogsvans.
Sammanfoga alla elementskarvar med fixeringskilar i elementens ovankant. Sätt i kilarna försiktigt med handkraft och hamra därefter tills de bottnar i cellplasten.
Sammanfoga elementens nedre del med spikplåt på samma sätt som fixeringskilarna monteras.
Om du gör en platta till ett garage kapar du ut hela portens bredd med en vinkelslip. Höjden som ska tas bort är halva elementens höjd så att öppningen blir tillräckligt stark. Cellplasten sågas därefter med fogsvans.
Placera en bräda med minst 45 mm bredd framför urtaget som gjorts så att den hamnar i linje med elementens ovankant. Stötta brädan med triangelstöd på ett centrumavstånd av 1 m.
Montera ett kantjärn i linje med brädans och elementens ovankant. Denna förstärker den senare gjutna kanten.
Lägg ut det första lagret med cellplastskivor. Använd fogsvans för att kapa sista raderna till rätt mått. Se till att inte pressa ned skivorna så att elementens position förändras.
Lägg nästa lager cellplast i motsatt riktning så att skarvarna förskjuts. Avståndet mellan elementens cellplast och andra lagret cellplast ska vara 300 mm, detta utgör kantbalken som senare behöver ta upp stora linjelaster från ytterväggarna.
Sammanfoga de två cellplastlagren med cellplastspik på ett 60 cm centrumavstånd i cellplastens ytterkanter.
Fixera armeringsdistanserna i två rader vid kantbalken med ett centrumavstånd på 60 cm.
Lägg armeringsjärnen i distanserna och böj de 90 gradiga hörnen med en armeringsbockare eller mot ett stålrör. Vid skarvar ska armeringsjärnen överlappas minst 50 cm och najas med najtråd.
Lägg i tilläggsarmering där stora laster ska tas upp, exempelvis vid en portinfart.
Montera golvvärmeslingorna med avsedd fixeringsskena på det översta lagret av cellplast. De flesta tillverkare tillhandahåller golvvärmeritning gratis där tryckfallsberäkningar, slingors längd, centrumavstånd och flödesinställningar är beräknade.
Lägg ut armeringsnät över hela cellplastytan med ett 5 cm avstånd från kantelementens cellplast. Överlappa alla armeringsnät minst 30 cm i alla riktningar (cirka två armeringsnätsrutor). Naja alla överlappningar med najtråd.
Montera armeringsnätsdistanserna genom att lätt lyfta upp armeringsnätet och placera distansen under. Montera distanserna med ett centrumavstånd på 60 cm.
Återfyll med makadam mot elementen till en höjd motsvarande 2/3 av elementens höjd. Detta ger stabilitet vid gjutning senare.
Börja fylla kantbalken med betong upp till cellplastens andra lager. Detta stabiliserar formen innan resten av betongen hälls i. Vibrera betongen med en vibratorstav i takt med att betongen fylls i kantbalken. Vibrera inte för länge på samma ställe så att ballasten sjunker till botten.
Fyll upp resten av formen upp till elementens ovankant. Vibrera betongen med en vibratorstav och kontrollera gjutningens höjder med avvägningslaser med jämna mellanrum.
Jämna till ytan genom att dra en sloda över ytan bit för bit. Har du större ojämnheter eller om stenar är upp i ytan kan du dra slodan i en ”gungande” rörelse, detta hjälper till att jämna ytan.
Efter två till fyra timmar ska betongens yta skuras med en skurbräda. När hela ytan är skurad glättas ytan med ett stålsvärd i cirkelrörelser.
Vattna gjutningen med rent vatten och täck med en plastfolie.
24 timmar efter gjutningen avlägsnas stödbrädorna. Håll koll på gjutningen och vattna vid behov. Håll gjutningen fuktig i minst sju dagar innan plasten avlägsnas.
Vänta ytterligare två till fyra dygn efter att plastfolien avlägsnats innan du börjar bygga på plattan.