Öppna spisar är vanliga i Sverige men används idag främst för mysfaktorns skull då verkningsgraden är så låg. Det går dock att på ett relativt enkelt och kostnadseffektivt sätt konvertera den öppna spisen till en högpresterande eldstad. Eftersom både rökkanal och eldstad till att lagra värmeenergin redan finns, är de största och svåraste momenten är redan avklarade.
För att konvertera en öppen spis används en så kallad kassett som både kan installeras i en öppen spis eller kakelugn. Kassetterna är anpassade för just konvertering och ska inte blandas ihop med spisinsatser, som ser lika ut till utseendet. Insatserna är i första hand avsedda för att muras in om du bygger en eldstad från grunden.
Det som skiljer en öppen spis från en modern eldstad är i huvudsak verkningsgraden, vilken anges i procent. Detta är ett mått som anger hur mycket värme eldstaden alstrar i förhållande till vedmängden som tillförts. Att verkningsgraden är hög i själva kassetten betyder dock inte att den producerade värmen kan tas tillvara på ett effektivt sätt. Om eldningen skulle ske fristående i kassetten kommer all värmeenergi att alstras till rummet då kassetten har en försumbar mängd gods och därmed inte möjlighet att lagra värmen. Genom att sätta in kassetten i en öppen spis kan en stor del av den alstrade värmen lagras i den öppna spisens gods och därmed ge en jämnare värme under längre tid.
Värmen som en eldstad avger mäts i kilowatt (kW) och effekten bör väljas utifrån det värmebehov som finns för din bostad, samt rummets storlek. Om en kassett med för hög eller låg effekt monteras blir det svårt att få en bra funktion. Om effekten är för hög blir det lätt en bastu i rummet och om kassetten brinner för kallt bildas tjära, sot och andra föroreningar. Dessutom minskar verkningsgraden markant.
Ett normalt energibehov för ett hus är ca 60 – 70 W per kvadratmeter. Om en fristående kamin, som alstrar värmen direkt till omgivningen, har en effekt på ca 7 kW så innebär det att den i teorin klarar ca 110 kvadratmeter värmebehov en kall vinterdag. Det är viktigt att hitta en balans mellan öppna spisens godsvikt och kassettens effekt så att eldningen kan ske med korrekt mängd ved för att nå högsta verkningsgrad men samtidigt alstra värmen i den takt som passar din bostads uppvärmningsbehov. Som ett exempel skulle en 7 kW kassett kunna avge 3,5 kW direkt till omgivningen medan den resterande värmeenergin överförs till godset.
Innan du sätter igång med att konvertera din öppna spis måste du kontakta skorstensfejarmästaren i ditt område och skicka in en anmälan till byggnadsnämnden, även om din öppna spis är funktionell idag. Detta beror på att kraven för brandsäkerhet och täthet är striktare om en kassett installeras. Den öppna spisens rökkanal måste vara i gott skick och anses lämplig för konverteringen. Om så inte är fallet kan rökkanalen åtgärdas med antingen glidgjutning eller med ett insatsrör som bildar en ny rökkanal i den befintliga.
Vid eldning går det åt mycket syre vilket i moderna och täta hus ofta tillförs indirekt via en tilluftsventil i rummet eller via en uteluftsanslutning direkt till eldstaden. Rummets ordinarie tilluft räcker normalt inte till och för lite tilluft gör det svårt att tända eld på veden, försämrar förbränningen och minskar syreinnehållet i luften vilket kan göra att du känner dig trött. Om du har mekaniskt styrd tilluft, exempelvis via en FTX-anläggning, finns det möjlighet att den kan injusteras av en sakkunnig med hänsyn till den ökade mängden tilluft som krävs.
Tänk också på om din bostads uppvärmningssystem regleras efter inomhustemperaturen kommer systemet att påverkas när eldstaden används. Utrymmen som är längre från eldstaden kommer då att bli kalla om givaren sitter i anslutning till eldstaden. Detta problem kan lösas genom att placera givaren längre från eldstaden eller använda den lösning som rekommenderas av uppvärmningssystemets tillverkare.
Aska ur eldstaden med jämna mellanrum och använd gärna en asksug så är jobbet snabbt utfört. Hur ofta du behöver sota din eldstad bestäms av din kommun samt hur mycket du eldar. Om du eldar max 1 m3 per år brukar sotningsintervallet vara en gång per år.
Redan tanken på att reparera din befintliga eldstad och förlänga dess livslängd är att tänka hållbart. Passa på att inför renoveringen kontrollera att din eldstad fortfarande är korrekt dimensionerad för husets värmebehov, så att du får så hög verkningsgrad som möjligt. Kanske har huset byggts till, planlösningen ändrats eller så har du tilläggsisolerat sedan eldstaden monterades. Detta är exempel på saker som kan påverka energibehovet för huset och därmed även lämplig effekt på eldstaden.
Kontakta sotaren i god tid för att få goda råd och hjälp så att installationen kan göras på ett säkert sätt. Chansen är betydligt större att du får din eldstad godkänd om utförandet har skett i samråd med sotaren.
Fotodokumentera ditt montage och de olika momenten ifall frågor från exempelvis sotare skulle uppstå i efterhand. Då kan du lätt visa på hur montaget är utfört.
Passa på att måla eldstaden utvändigt med en vanlig väggfärg, antingen i samma kulör som omgivande väggar eller en färg som framhäver eldstaden.
Om du vill ha en mindre strukturerad yta på putsen kan du använda en fuktad filtbräda.
Kontakta alltid både kommunen och sotaren inför en förändring av eldstad eller skorsten.
Följ alltid tillverkarens installationsvägledning då olika tillverkare kan ha andra tillvägagångssätt.
Använde enbart stenull som isoleringsmaterial, då andra varianter inte tål lika höga temperaturer. Om annan variant används ska den vara godkänd för montage i rökkanal.
Följ vår steg-för-steg-guide som hjälper dig med projektet att mura och reparera din eldstad.
Säkerställ att kassettens dimensioner skapar en 2 cm luftspalt runt kassetten när den är placerad i den öppna spisen. Luftspalten kommer att avsevärt förbättra flödet av varm luft i den öppna spisen.
Ta upp ett hål i spiskåpan genom att markera luftgallrets dimensioner. Därefter borrar du hål var femte centimeter längs de markerade strecken och knackar bort materialet med en huggmejsel. Förutom att gallret är nödvändigt för korrekt varmluftscirkulation underlättar det också monteringen av kassettens rökkanal.
Om den öppna spisen har ett bladspjäll måste det avlägsnas. Till din hjälp har du nu det nyupptagna hålet i spiskåpan som kan göra det enklare att avlägsna spjället. Använd en tigersåg med metallblad så når du lite längre än med en sticksåg eller bågfil.
Använd en borste och ta bort lös smuts, aska och sot från den öppna spisens insida.
Ställ kassetten tillfälligt på plats i den öppna spisen. Mät avståndet från kassettens rökgasanslutning till den plats som insatsrörets stos ska monteras i den öppna spisens befintliga rökkanal. Stosen ska monteras där öppna spisens rökkanal har smalnat av samt ovanför luftgallret.
Klipp insatsröret till den uppmätta längden med en plåtsax.
Ta ut kassetten och mät rökkanalens dimensioner där stosen ska monteras. Klipp spännvingarna på stosen 1 cm större än rökkanalens uppmätta dimensioner.
Insatsröret är nu redo att monteras i rökkanalen. Se till att stosens spännvingar är riktade nedåt och för upp stosen i rökkanalen tills den är ca 10 cm ovanför den tidigare uppmätta placeringen. Dra tillbaka insatsrörets flexslang tills stosen är vid den uppmätta platsen i rökkanalen. Stosens spännvingar böjs uppåt i denna process och låser stosen mot rökkanalen.
Riv stenull till mindre bitar och tryck upp noga runt stosen och flexröret.
Placera kassetten i den öppna spisen och anslut flexröret till kassetten, samt täta flexrörets anslutning med pannkitt.
Montera luftgallret med pannkitt och låt härda.
Om du behöver laga mindre sprickor i putsen på öppna spisens utsida använder du en huggmejsel eller murarhammare för att göra sprickan djupare och V-formad, då får bruket en större area att fästa i. Därefter sprejas sprickan med vatten från en blomspruta och putsbruk C appliceras.
Använd en kanitz och arbeta i cirkelrörelser tills putsen matchar den övriga putsens struktur.
För större reparationsarbeten i putsen bör du slamma ytan innan putsen läggs i. Blanda putsbruk med vatten tills blandningen får en vällingliknande konsistens. Lägg därefter i ett cirka 2 mm tjockt lager med en pensel och vänta tills det börjar ljusna innan du lägger i putsbruket.
Fukta putsen med en blomspruta under 2–3 dagar för att motverka sprickbildning innan den målas.
Nu är det dags att tillkalla din sotare och få installationen godkänd. Förhoppningsvis kan du fira din godkända installation med att tända upp en första brasa!