Här reder vi ut skillnaderna mellan plint och markspjut. Vad passar ditt byggprojekt bäst och vilka miljöfördelar finns det egentligen?
För staket, plank eller en altan räcker det med plintar eller markspjut för att fästas i marken. Två fästtyper som har likheter men också skillnader. Här förklarar vi som passar ditt byggprojekt och vilka miljöfördelar som finns.
Många byggprojekt behöver på ett eller annat sätt fästas i marken som också ska tåla en viss belastning. Då behövs en stabil grundläggning som ska hålla över en lång tid och som inte flyttar på sig på grund av tjäle eller annat.
En enkel lösning vid lätta till måttliga krav är att använda sig av markspjut, eller stolpfundament som de också kallas. Detta är ett stolpbeslag med fäste för en stolpe i ovansidan och sedan ett spjut som kan slås ner i marken med hjälp av en slägga. Lösningen passar framför allt i mark som inte innehåller mycket sten och som ger dig snabbt infästningspunkter för ett lägre staket. Markspjut passar för exempelvis en mindre bod eller lekstuga som har en ram nedtill och gör att markspjuten stöttar varandra.
De kommer antingen färdiga från fabrik eller så du gjuter du egna på plats. Här behöver du gräva lite djupare än storleken på den färdiga plinten och fylla botten med packat grus, samt återfylla och kompaktera ordentligt runt den färdiga plinten. Det extra jobbet du lägger ner på att välja plintar betalar sig med en stabil grund som håller länge.
Skruvpåle är ett bra alternativ till betongplinten eftersom skruvpålar skruvas ner i marken och gör att du slipper gräva. Det sparar både tid och arbete så och du kan snabbare fortsätta med resten av ditt bygge. Korrekt monterade är skruvpålar lika stabila som om du skulle använt betongplint och håller lika länge.
För enklare byggprojekt med mindre krav på grundläggningen och om marken på tomten är förhållandevis stenfri kan du med fördel välja markspjut. Med sten i marken kanske det kan räcka med betongplattor som stöd för exempelvis en altan. Har du större krav på grundläggningen återstår betongplintar eller skruvpålar. Då har skruvpålen stora fördelar – då du slipper allt grävande kräver det en mindre arbetsinsats och har mindre påverkan på den lokala tomtmiljön. Nackdelen är att kostnaden för skruvpålar är högre än för betongplintar, men ofta ändå en liten del i den totala budgeten för hela bygget. Den stora miljömässiga fördelen är dock att du inte behöver betong och genom att välja skruvpålar kan du spara upp till 60% koldioxidutsläpp jämfört med om du valt betongplintar.
Betong består bland annat av cement som har en energiintensiv tillverkningsprocess. Å ena sidan är materialet tungt, vilket i sin tur har stor påverkan på transporter från fabrik till dig som slutanvändare. Å andra sidan är det ett material som håller väldigt länge och dessutom väl på plats inte påverkar miljön. Förutom materialval så påverkas även livslängden av utformningen och konstruktionslösningen du väljer.
Allt som tillverkas har under tillverkningsprocessen orsakat någon form av miljöpåverkan. För att minska ditt miljömässiga avtryck finns det två saker att tänka på, det ena är att bygga för en lång livslängd. Då behöver du inte reparera eller ersätta med nytt byggmaterial. Det andra handlar om att olika material har olika påverkan utifrån hur energiintensiv tillverkningsprocessen är och vilka råmaterial som används för vid produktionen.
