En bra grund är en förutsättning för ditt nya husbygge men det är inte alltid lätt att göra rätt och hållbara val, i den här artikeln hjälper vi dig att reda ut begreppen.
En bra grund är en förutsättning för ditt nya husbygge. Då vill du självklart ta rätt beslut och som håller över tid. Valet av husgrund är också ett val av miljöavtryck - både på kort och lång sikt. Det är inte lätt att alltid göra rätt och hållbara val men här reder vi ut begreppen.
Vi är många som vill bygga våra egna hem och då börjar allt med en bra grund. Det finns många varianter men vanligast är plintgrund, krypgrund och platta på mark.
Likheterna mellan plint- och krypgrund är många men skiljer sig hur huset belastar grunden. I båda fallen finns ett bärande golvbjälklag där undersidan är öppen neråt - antingen mot kryputrymmet eller mellanrummet som plintarna skapar. En krypgrund belastas ner via grundmuren längs husets alla bärande väggar. För plintgrund är det istället ett antal plintar som tar hand om lasterna i specifika punkter. Plintarna kan bestå av betong som antingen gjuts på plats eller färdiga från fabrik som grävs ner.
En gjuten betongplatta på mark är en av de vanligaste grundläggningstyperna för moderna hus. Plattan är vanligen runt 10 cm tjock och är ihopgjuten med förstärkningsbalkar - också den av armerad betong - längs kanter och under bärande byggnadsdelar. Som isolering neråt läggs cellplast under betongen och under denna ett kapilärbrytande bärlager av stenmaterial.
Markskruv skruvas ner i marken och är ett stabilt alternativ för grundläggning. Både plint- och krypgrund är bra val om du tänker bygga på en ojämn mark och som hanterar nivåskillnaderna på ett bra sätt. Dessutom kommer huset upp en bit som ger dig en bättre utsikt från huset. Det är också enkelt att komma åt exempelvis rörinstallationer från kryputrymmet. Det gör framtida ombyggnader eller renoveringar underlättas.
En miljövänligare variant av betongplattan är att kombinera lättbalkar med skivor av cellglas. Lättbalkarna i metall håller samman cellglasskivor, som har både bärande och isolerande egenskaper och lämpar sig väl till husgrunder. En variant på samma tema är att istället för metall använda trä till grundkonstruktionen och sedan lägga ett lager av massivt trä ovan cellglasskivorna. Det finns även grundläggningstekniker där den bärande trägrunden görs med massivt trä. Den liknar betongplattan men där betongen bytts ut mot trä.
Vilken grundläggning du än väljer är det viktigt att förebygger så att inte vatten kommer på fel ställen. Platsen du ska bygga ditt hus på ska vara väldränerad - antingen naturligt eller att du skapar förutsättningar för en god dränering. Detta görs genom att ta bort matjord, som binder fukt, och ersätta med stenmaterial i lämpliga fraktioner. Du behöver leda bort vatten från huset via exempelvis dräneringsrör. Även om du har en väldränerad plats som ska grundläggas så kommer du alltid att få viss fukt via vattenånga som stiger upp genom marken. Men om konstruktionen är korrekt utförd blir detta inget problem.
Vilken miljöbelastning som blir beror till stor del både på konstruktionen i sig och vilka material som ingår. Gällande ingående material har de ett miljömässigt avtryck både från tillverkningen och transporten. Till exempel kan det behöva schaktas bort stora mängder massor och ersätta den med flera ton stenkross. Samma gäller tunga material som betong som också har en stor påverkan gällande transporterna.
Oavsett typ av grundläggning kommer det att krävas olika mängder betong, stål och plast – alla med olika påverkan på vår miljö. För tillverkning av cement - som är en av beståndsdelarna i betong - frigörs stora mängder koldioxid. Idag står cement för 3–4% av de globala koldioxidutsläppen. I betong finns armeringsjärn som också är belastade med stora energibehov under tillverkningen. Att minska mängden betong är en miljömässig vinst ur många aspekter.
Idag används en del plast i många husbyggen som fuktsäkring av konstruktionerna. Plast är ett ickeorganiskt material som inte påverkas av vatten och kan dessutom i form av cellplast ha väldigt goda isolerande egenskaper. Så kan du välja byggmaterial av återvunnen plast - eller ännu hellre plast som inte är gjord på fossil olja – blir de miljömässiga fördelarna stora.
Byggmaterial av trä är ofta ett väldigt bra miljöval. Inte minst då träet binder koldioxid så länge det ingår som byggnadsdelar i huset. Trä är också lätt att arbeta med och innehåller inga farliga kemikalier. Då riskerar du inte att frigöra skadliga ämnen och trä är även enkelt att återbruka eller återvinna.
För att skapa bästa förutsättningar för ett lågt energibehov så spelar valet av grund en viss roll. För att så lite värme som möjligt ska läcka ut, behövs en välisolerad grundläggning utan köldbryggor. Tätheten har också med radonsäkring att göra. I vissa områden finns markradon som måste hanteras. Är grunden tät kan du klara dig med en liten fläkt för att leda bort den radonsmittade luften utan att få in den i huset.
En krypgrund som ventileras med uteluft kan behöva ett avfuktningsaggregat. Den drar en del energi. Då är ett bättre val att bygga en varmgrund där kryputrymmet är kopplat till husets frånluftsaggregat. Då håller du klimatet i grunden torrt och undviker fuktproblem.
Valen av byggmaterial för din grund påverkar men också transporterna och utsläppen som blir i tillverkningen av de olika komponenterna. Det ska ställas mot grundens tekniska livslängd – vad blir livslängden för din grund med de material du väljer? Ju längre hållbarhet desto mindre miljöpåverkan då samma byggnadsdel inte behöver göras om eller ersättas.
Det finns olika huskonstruktioner som ställer olika krav på grundläggningen. Det finns också olika byggregler i olika områden som kan påverka val av grundläggning. Men oavsett vilken grundläggningstyp du väljer, så se till att välja miljövänliga val med lång hållbarhet så kommer du att hålla nere ditt klimatavtryck så mycket du kan.
