Så väljer du rätt ytterpanel

När det är dags att byta ytterpanel, finns det många beslut som behöver fattas. Därför har vi på Byggmax tagit fram en guide för att det ska underlätta ditt beslut om vilken ytterpanel du kan välja. Det är bra att tänka igenom valet ordentligt eftersom ytterpanelen förhoppningsvis ska få sitta där under lång tid framöver. 

Vilken ytterpanel ska jag välja?

Det finns många olika typer av ytterpanel att välja på. Att välja träpanel har många olika fördelar. De är både ett lättarbetat material och är relativt enkelt att sätta upp, även om det kan innebära en del jobb. Om du väljer att ha träpanel som ytterpanel kan det även vara lättare att göra förändringar på huset om du i framtiden skulle vilja bygga ut huset eller kanske ta upp ett nytt fönster. 

Att välja ytterpanel är inte alltid det lättaste då utbudet och valmöjligheterna är väldigt många. Ytterpanelen påverkar huset utseende och därför är det extra viktigt att du funderar en extra gång innan du tar ditt beslut. Stående panel bidrar till att huset verkar högre och smalare, medan liggande tvärtom gör att huset framstår som lägre och lite bredare. Även dimensionen på panelbrädorna påverkar utseendet mycket och i allmänhet ger smalare panelbrädor ett lite nättare intryck medan bredare panel ser mer massivt ut. Tänk även på att det kan behövas bygglov eller en bygganmälan om du förändrar utseendet på ditt hus, så kontakta kommunen innan du börjar.

Baspanel (Z-panel)

Baspanel, eller Z-panel som den även också kallas, är en väldigt populär paneltyp som är både lättmonterad och snygg. Panelen kan monteras antingen liggande eller stående beroende på vilken stil du vill ha, så den är perfekt om du vill blanda stående och liggande panel.

Fjällpanel 

Fjällpanel är vanligt förekommande på våra svenska stugor runt om i landet, framförallt i områden där slagregn är vanligt. Panelen monteras alltid liggande och kan ge huset ett vackert intryck i rätt miljö. Den kan även användas som dekorativa inslag i en fasad.

Lockpanel

Lockpanel är en panel som sätts i två lager och alltid stående. I det innersta lagret sätts panelbrädorna med lite mellanrum, där bredden bestäms av hur breda lock som valts. De andra lagret består av locken som antingen kan vara i form av panelbräder eller smalare läkt. 

Lockläktpanel

Lockläktspanel var vanligaste panelen i Sverige fram till 1970-talet. Efter det tog lockpanelen över och blev vanligt på alla bostadshus. Panelen är vertikal och består av breda brädor med ett litet mellanrum, som du sedan täcker med en smal läkt.

Cederspån

Ceder är ett utav de mest användbara träslag för utomhusmiljö, men är även lämplig att användas till invändiga paneler. Den är väldigt populära på husfasader, då den klarar av stora påfrestningar. Det är ett unikt träslag som har mjuk struktur, raka fiber och tydliga årsringar. Cedern har en låg densitet vilket ger den en god värmeisoleringsförmåga. 

Lärk

Lärk är ett tätvuxet träslag med en stor andel kärnträ med ett högt innehåll av syra och harts,  vilket ger panelen en naturligt hög rötbeständighet. Fasader av lärkträ behöver inte underhållas och kommer med tiden att anta en gråare nyans. Vill du snabbare få till en grånande fasad så kan du använda järnvitriol eller om du hellre vill fördröja denna effekt så kan du använda lärkolja.

Fasadpanel med fibercement är en typ av material som består av cement och armeringsfiber, vilket gör att det passar lika bra på taket som på fasaden. 

Ofta benämns fibercement fasader med större byggnader, men även mindre fastigheter kan man fördel använda fibercement som fasad. Den vanligaste typen av fibercement är fasadskivor som till utseendet har formen som en rad panelbrädor. Panelen klassas som en ventilerad fasad. De tål alla olika typer av väder och vind. Panelerna håller i cirka 25 år. De är lite dyrare att köpa fibercementskivor för fasaden. Men de håller dock längre och är underhållsfria, vilket blir prisvärt i längden.