Med ständigt stigande energipriser är en bra idé att se över vad du kan göra för att minska sin förbrukning. Den största energiförbrukaren på vintern i hus är uppvärmningen - under sommaren är det AC:n. Genom att förbättra isoleringen av ditt hus kan du sänka behovet av både värme och kyla, vilket sparar mycket energi.

I ett svenskt genomsnittshus används ca 60% av all tillförd energi till uppvärmningen. Genom att se till att huset är välisolerat blir det lätt att hålla en jämn temperatur inomhus, oavsett utomhustemperatur, vilket ger en bättre komfort i huset. Den mindre energiåtgången sparar dig många sköna slantar och ditt klimatavtryck minskas avsevärt. Dessutom kommer med stor sannolikhet även husets värde att öka med en förbättrad isoleringsstandard och låga energikostnader.

Vanligen så läcker ca 15% av värmen ut genom taket och lika mycket via golven, medan väggarna står för ungefär 20%. Fönster av genomsnittlig isoleringsstandard står för 35% av det totala värmeläckaget och resterande 15% går ut via ventilationen. Detta kan dock skilja sig åt mellan olika hus då värmen tar den lättaste vägen ut från huset, så det gäller att titta på helheten för just ditt hus. Börja därför med att identifiera hur isoleringsstandarden är för ditt hus olika byggnadsdelar och börja med de delar med sämst isolering, för då gör det störst nytta.

Naturen strävar efter att utjämna skillnader mellan två ytors temperatur genom att låta värme flytta från den varma sidan till den kalla. Detta sker antingen genom värmeledning genom materialet, värmestrålning eller via konvektion. Isoleringen i våra hus motverkar alla dessa tre sätt genom att isolermaterialet hindrar strålningen mellan ytorna och även innesluter luft, som förhindras att röra sig. Både den inneslutna luften och isolermaterialet självt är dåliga värmebärare, vilket effektivt hindrar värmen från att överföras.

Hur fungerar U-värde och lambdavärde?

En väggs isolervärde anges som U-värdet, vilket talar om hur bra en byggnadsdel isolerar. Värdet, som kallas värmegenomgångskoefficient, mäts i watt per kvadratmeter och grad Celsius. Detta anger hur mycket värmeeffekt som läcker ut per kvadratmeter och betyder att ju lägre värde desto bättre är isoleringen. Beroende på en väggs isolerförmåga har en tilläggsisolering olika effekt, då effekten av isoleringen minskar med ökad tjocklek på isoleringen.

Isoleringsmaterial finns med olika λ-värde (lambda) och beskriver ett materials värmeströmningsmotstånd. Detta mäts i watt per meter och grad Celsius, och beskriver helt enkelt hur bra ett material isolerar. Ju lägre värde desto mindre mängd värmeeffekt läcker igenom och därmed bättre isolering. Jämförelsevis kan nämnas att λ-35 är ca 5% mer energieffektivt jämfört med λ-37.

Beroende på vad som ska isoleras så används olika typer av isoleringsmaterial och till de vanligaste i hus hör glasull, stenull, cellulosafiber eller cellplast. Under en betongplatta eller i lättklinkerväggar används cellplast som även har en god bärighet och håller för stora tryck. I väggar och tak används däremot ofta någon form av fiberisolering, då denna är både flexibel och lättjobbad. En viktig aspekt är också att varken glas- eller stenull brinner, vilket cellplast kan göra. Förr användes även kutterspån som isolering men detta isolerar bara hälften så bra som mineralull gör.

Tilläggsisolering av vinden är ofta det första steget mot att höja isoleringsstandarden på ett hus, inte minst för att det oftast är både enklast och billigast. De flesta hus har ett någorlunda lättåtkomligt vindsutrymme och då är det egentligen bara att lägga ut mer isolering ovanpå den befintliga. Vid tilläggsisolering ökas tjockleken på isoleringen och gör att det kanske inte längre går att gå på takstolarnas reglar. Då är det lämpligt att först bygga en gångväg på en höjd som är över den nya isoleringen. Det gör även själva isoleringsarbetet enklare när det är lätt att röra sig över hela vindsutrymmet.

När det kommer till väggarna så kan dessa tilläggsisoleras antingen inifrån eller utifrån och vilket som är aktuellt beror på statusen på just ditt hus. Tilläggsisoleringen påverkar ytskiktet på den sida som isoleras, så det är bra att göra detta i samband med att detta skikt ändå behöver renoveras. Invändig isolering gör att innerutrymmena minskas och att alla installationer, såsom radiatorer och elektriska installation, påverkas. Samtidigt är det relativt lätt att göra själv och det påverkar heller inte husets exteriör. Utvändig tilläggsisolering är andra sidan upp mot 30 % mer effektiv, men innebär ett större jobb. I vissa fall behöver du bygglov för fasadändringar och fönster kan behöva flyttas ut.

Att isolera golven kan vara förhållandevis enkelt om du har ett hus med krypgrund på plintar. Då fyller man helt enkelt på med mer isolering under den befintliga och fäster upp denna. Med en gjuten platta på mark blir det med en gång betydligt mer besvärligt då undersidan inte är lättåtkomlig på samma sätt. Saknas isolering helt kan du ändå bila upp betonggolvet och gräva ur för isolering. Har du samtidigt behov av dränering kan du välja isolerande dräneringsskivor, som både isolerar och är kapilärbrytande. Gjut sedan på med EPS-betong som innehåller cellplast och erbjuder en betydligt bättre isolering än vanlig betong.

Förutom själva isoleringen är det viktigt att undvika att skapa köldbryggor och om du har några så ska du försöka isolera bort dem så gott det går. En köldbrygga är byggnadsdelar som isolerar betydligt sämre än omkringliggande delar av byggnaden. Typiskt återfinns dessa i hörn eller i anslutning till dörrar och fönster, men kan även finnas där mellanbjälklaget möter ytterväggen. Du kan lätt hitta dessa köldbryggor genom att använda en infraröd termometer och mäta på misstänkta ställen, både inne och ute, under den kalla årstiden.

Eftersom mest värme vanligen läcker ut via dina fönster kan det vara idé att se vad som går att göra för att sänka U-värdet. Enklast är förstås att beställa nya fönster med bra isolervärde och byta, men i vissa fall passar inte detta. Kanske du har gamla kittade fönster som inte lätt kan bytas ut utan att våldföra sig på husets karaktär eller estetiska uttryck. Då finns det även metoder där glaset i de befintliga bågarna byts ut eller kompletteras med isolerglas. På motsvarande sätt kan du tilläggsisolera ytterdörren på insidan om du inte vill byta ut den.

När du tilläggsisolerar ett hus så minskar du värmeläckaget till utrymmen som vind och krypgrund. Detta medför då att dessa utrymmen blir kallare och risk för fukt kan uppstå, framför allt om temperaturen hamnar under daggpunkten. För att råda bot på detta kan ventilationen till dessa utrymmen behöva strypas. Då kan värmen som ändå läcker ut hjälpa till att hålla temperaturen över daggpunkten. I vissa fall räcker inte detta utan kräver att exempelvis en avfuktare installeras för att undvika mögelpåväxt.

Börja med att inventera ditt hus isoleringsstandard och sök efter köldbryggor med en IR-termometer. Vinden bör ha mellan 40 – 50 cm tjock isolering medan ytterväggarna bör ha 20 – 30 cm tjock isolering. Behöver väggarnas isolering ökas så ta dig en funderare om det ändå är tid för ny ytterpanel eller kanske insidan ska få sig en uppfräschning. Kontrollera även vilken typ av fönster du har och dess skick. Kanske är det dags för nya fönster och det är här du ska börja. Valet om var du börjar hänger helt och hållet ihop med skicket och standarden på just ditt hus.

Tilläggsisolera yttervägg

Tilläggsisolera trossbotten

Isolera yttervägg

Isolera golvbjälklag