Med ganska små medel kan du göra stora förbättringar för energiförbrukning i ditt hus. Här kan du läsa mer om hur du vindskyddar huset för att öka isoleringseffekten.
Bara genom att skydda isoleringen från vinden kan du öka isoleringseffekten på ditt hus med upp till 10 procent. Då tillåts inte vinden skapa oönskade luftrörelser i isoleringen. Luft är en dålig värmebärare och när den inte kan röra sig i isoleringen kan inte heller mycket värme föras över till den kallare sidan.
Hindras vinden att nå din isolering kommer ditt hus att bli bättre isolerat. Då blir det lättare att hålla en jämnare temperatur inne och husets energiförbrukning hålls nere - positivt för din plånbok och miljön. Med ganska små medel kan du göra stora förbättringar för energiförbrukning i ditt hus. Därför är det en bra idé att skydda huset mot vind.
Med ganska små medel kan du göra stora förbättringar för energiförbrukning i ditt hus. Här kan du läsa mer om hur du vindskyddar huset för att öka isoleringseffekten.
Bara genom att skydda isoleringen från vinden kan du öka isoleringseffekten på ditt hus med upp till 10 procent. Då tillåts inte vinden skapa oönskade luftrörelser i isoleringen. Luft är en dålig värmebärare och när den inte kan röra sig i isoleringen kan inte heller mycket värme föras över till den kallare sidan.
Hindras vinden att nå din isolering kommer ditt hus att bli bättre isolerat. Då blir det lättare att hålla en jämnare temperatur inne och husets energiförbrukning hålls nere - positivt för din plånbok och miljön. Med ganska små medel kan du göra stora förbättringar för energiförbrukning i ditt hus. Därför är det en bra idé att skydda huset mot vind.
Många småhus har ett värmeisolerat vindsbjälklag med ett ventilerat vindsutrymme ovanför. Det utrymmet kan vara väldigt välventilerat som gör att luften i vissa fall rör mycket på sig. Saknas det vindskydd över isoleringen i ditt hus kan du vinna mycket på att täcka isoleringens ovansida med vindpapp. Om du av någon anledning inte kan eller vill täcka all isolering - prioritera närmsta ventilationsgaller och luftspalter där vinden kommer in för bäst effekt.
I många 1½-planshus finns kattvindar längs långsidorna på huset som brukar vara ventilerade med uteluft. Kontrollera att isoleringen här är vindskyddad, både mellanbjälklaget och väggen in mot rummen. Mellanbjälklaget i kattvinden kan du med fördel vindskydda med råspont. Då får du ett golv där du kan försvara dina saker och gör åtkomligheten betydligt bättre i utrymmet.
Att se över vindskyddet i väggarna är ett ganska stort jobb då vindskyddet här ska sitta bakom fasaden. Bakom klädselbrädorna finns en luftspalt som skapas av spikläkten och mellan luftspalten och isoleringen ska ett vindskydd av något slag finnas. Ofta används vindpapp eller vindskyddsfolie, men samma funktion kan även fås med utegips eller västkustskivor. För att kunna montera vindskydd på väggarna måste all panel samt spikläkt tas ned – ett omfattande jobb som oftast är bäst görs i samband med tilläggsisolering eller byte av fasad.
På samma sätt som vinden är ofta krypgrunden väl ventilerad. Det gör att isoleringens undersida bör vara vindskyddad på något sätt. Här kan du använda trossbottenskivor, board eller vindskyddspapp som fästs upp med brädor. Det är metoder som fungerar lika bra så länge skarvarna är tätade och valet av metod styrs mest av vilket som blir enklast i det aktuella fallet.
Många småhus har ett värmeisolerat vindsbjälklag med ett ventilerat vindsutrymme ovanför. Det utrymmet kan vara väldigt välventilerat som gör att luften i vissa fall rör mycket på sig. Saknas det vindskydd över isoleringen i ditt hus kan du vinna mycket på att täcka isoleringens ovansida med vindpapp. Om du av någon anledning inte kan eller vill täcka all isolering - prioritera närmsta ventilationsgaller och luftspalter där vinden kommer in för bäst effekt.
I många 1½-planshus finns kattvindar längs långsidorna på huset som brukar vara ventilerade med uteluft. Kontrollera att isoleringen här är vindskyddad, både mellanbjälklaget och väggen in mot rummen. Mellanbjälklaget i kattvinden kan du med fördel vindskydda med råspont. Då får du ett golv där du kan försvara dina saker och gör åtkomligheten betydligt bättre i utrymmet.
Att se över vindskyddet i väggarna är ett ganska stort jobb då vindskyddet här ska sitta bakom fasaden. Bakom klädselbrädorna finns en luftspalt som skapas av spikläkten och mellan luftspalten och isoleringen ska ett vindskydd av något slag finnas. Ofta används vindpapp eller vindskyddsfolie, men samma funktion kan även fås med utegips eller västkustskivor. För att kunna montera vindskydd på väggarna måste all panel samt spikläkt tas ned – ett omfattande jobb som oftast är bäst görs i samband med tilläggsisolering eller byte av fasad.
På samma sätt som vinden är ofta krypgrunden väl ventilerad. Det gör att isoleringens undersida bör vara vindskyddad på något sätt. Här kan du använda trossbottenskivor, board eller vindskyddspapp som fästs upp med brädor. Det är metoder som fungerar lika bra så länge skarvarna är tätade och valet av metod styrs mest av vilket som blir enklast i det aktuella fallet.
Mycket värme kan läcka ut genom dörrar och fönster om de inte är täta - både mellan fönsterbåge och karm - men också runt karmen mot övrigt vindskydd. Mellan fönsterbågen eller dörrbladet och dess karm ska det sitta gummilister som ska täta. Du kan enkelt kontrollera om de är täta: kläm ett papper mot listen när du stänger. Kan du lätt ta bort pappret tätar inte listen tillräckligt och bör troligen bytas. Vindpappen, vindskyddsfolien eller om annan vindskyddande metod använts, ska sluta tätt mot karmen till dörrar och fönster. Om inte är detta ofta ganska lätt åtgärdat genom att lossa på fodren och komplettera vindskyddet.
Har du mekanisk frånluft i form av fläktar, i till exempel badrum monterade med väggenomföring, så rekommenderas att även montera kallrasskydd. Detta är en sorts backventil som hindrar uteluften att komma in när fläkten är avslagen. Kallrasskydd finns i många varianter – både som ventilationsgaller men också i varianter som monteras direkt i ventilationskanalen.
Mycket värme kan läcka ut genom dörrar och fönster om de inte är täta - både mellan fönsterbåge och karm - men också runt karmen mot övrigt vindskydd. Mellan fönsterbågen eller dörrbladet och dess karm ska det sitta gummilister som ska täta. Du kan enkelt kontrollera om de är täta: kläm ett papper mot listen när du stänger. Kan du lätt ta bort pappret tätar inte listen tillräckligt och bör troligen bytas. Vindpappen, vindskyddsfolien eller om annan vindskyddande metod använts, ska sluta tätt mot karmen till dörrar och fönster. Om inte är detta ofta ganska lätt åtgärdat genom att lossa på fodren och komplettera vindskyddet.
Har du mekanisk frånluft i form av fläktar, i till exempel badrum monterade med väggenomföring, så rekommenderas att även montera kallrasskydd. Detta är en sorts backventil som hindrar uteluften att komma in när fläkten är avslagen. Kallrasskydd finns i många varianter – både som ventilationsgaller men också i varianter som monteras direkt i ventilationskanalen.
Förutom att vinden kan försämra isoleringens funktion om den ges fritt tillträde, så kan vinden också verka avkylande på hela huset. Ett effektivt sätt är att se till att sila eller bromsa vinden innan den träffar huset. Väldigt vanligt är att plantera träd och buskar som på ett naturligt sätt bromsar upp vinden, men även ett rejält plank kan ha samma effekt. Därför är det ingen slump att hus på landsbygden, i till exempel Skåne, är omgärdat av mycket växtlighet.
Börja med de delar som är lättast att åtgärda - oftast vinden och krypgrunden. Även kattvindarna brukar vara lättåtkomliga för både inspektion och åtgärder. På samma sätt är tätningslisterna på dörrar och fönster lätta att både kontrollera och fixa till. När det kommer till väggarna så kan det bli fråga om betydligt större arbete att förbättra detta. Därför är det ofta bättre att planera in det i samband med andra åtgärder för fasaden. Däremot kan du ju plantera både träd och buskar för ökat vindskydd. Då får du fler fina växter att njuta av.
Förutom att vinden kan försämra isoleringens funktion om den ges fritt tillträde, så kan vinden också verka avkylande på hela huset. Ett effektivt sätt är att se till att sila eller bromsa vinden innan den träffar huset. Väldigt vanligt är att plantera träd och buskar som på ett naturligt sätt bromsar upp vinden, men även ett rejält plank kan ha samma effekt. Därför är det ingen slump att hus på landsbygden, i till exempel Skåne, är omgärdat av mycket växtlighet.
Börja med de delar som är lättast att åtgärda - oftast vinden och krypgrunden. Även kattvindarna brukar vara lättåtkomliga för både inspektion och åtgärder. På samma sätt är tätningslisterna på dörrar och fönster lätta att både kontrollera och fixa till. När det kommer till väggarna så kan det bli fråga om betydligt större arbete att förbättra detta. Därför är det ofta bättre att planera in det i samband med andra åtgärder för fasaden. Däremot kan du ju plantera både träd och buskar för ökat vindskydd. Då får du fler fina växter att njuta av.
